Oj, oj, oj säger jag bara.

Äpplen och päron är två helt olika saker men de är båda frukter. Jag har svårt att förstå att vissa saker kan bli så galna ibland. Jag har inga fler ord för vad jag pratar om men ville bara skriva detta iaf. En avskrivning som kanske får mig att sluta förundras. Det tråkiga är att slutresultatet av mina äpplen och päron blev så fel, så fel. Det resultatet blev var aldrig någons mening överhuvudtaget heller och jag är ledsen över det, väldigt ledsen. Jag tycker det hela är så trist och så sorgligt men… Det handlar inte om familjen eller dylikt så behöver ingen undra.

Jag stör mig mycket på mig själv för många saker och då särskilt min osäkerhet. Kanske en dag kommer när jag upptäcker att osäkerheten är som bortblåst, vad roligt det vore. En sak är iaf roligt och det är att jag inspirerat Phoenix en aning och det är roligt. Mina ord kunde inspirera? Det trodde jag aldrig. Detta att det är många fler än jag som känner igen ensamheten, osäkerheten osv visste jag men inte att de som upplevs som starka är så osäkra men det är väl det som är lite symptomatiskt, det märks inte att det är så och tas därför ofta som självsäkra. Att ses som stark är också en motpol till osäker, jag är en stark person men väldigt osäker ändå så de sakerna kan faktiskt finnas i en och samma person och behöver alltså inte vara oförenliga heller.

Det har varit en härlig dag och skam till sägandes har jag inte fått ett enda papper åtgärdat och jag tänker inte börja nu utan morgondagen får gå åt i sin helhet till dessa evinnerliga papper. Någon gång skall dom väl ändå ta slut, helst till torsdag men jag tror inte riktigt på att jag blir helt färdig. Vi skall äta en sen middag så jag återkommer kanske om jag får någon inspiration.

Bookmark the permalink.

Comments are closed.