Tänkte lite tillbaka på hur det blev

artikel i Aftonbladet. För dryga 4 år sedan var jag så förbannad och mailade runt till många tidningar, allt från Amelia till GöteborgsPosten. Tessan måde väldigt dåligt av att tom gå in på en mack där rubrikerna skrek ut sitt bantarbuskap. Jag var inte ute efter att det skulle skrivas något utan jag ville ha bort alla förbenade bantartips, särskilt dom som var placerade vid rubriker om bla anorexi och bulimi (BED hade inget namn då).

Amelia Adamo ringde upp och det blev en artikel om Tessan och hennes BED i Amelia. Helt galet för dom viktiga sakerna utelämnade dom och som pricken över i:et så var ViktVäktarnas matlådor reklamen på sidan före. Vi hade då rätt nyligen fått veta att Tessans matproblem hette BED och hela familjen var mer än lyckliga för det är enklare när saker och ting har ett namn.

Ett av dessa mail låg iaf kvar hos GP och Aftonbladets journalist hade fått tipset därifrån och mina teleuppgifter fanns så dom ringde till jobbet i tisdags. För Tessans del, och även många andra, så handlar det inte om att man gått med i VV utan kanske många fler saker. Saken är väl också att små har inget på VV att göra heller. Där skall faktiskt Landstinget sköta sitt arbete och hjälpa. Nu hjälper inte VV mot ätstörningar mer än kanske tillfälligt och under en period. Det finns så många andra saker som krävs vid just ätstörningar och det kan ingen bantarkonsult någonsin göra något åt.

Ämnet är tungt och svårt och inga färdiga lösningar finns men det finns ändå mycket man kan göra som vuxen kring ett barn som har matproblem oavsett form. Det enklaste är att inte hålla på och tjata om mat oavsett om det är mycket eller lite det handlar om. Gör maten till något positivt och inte problemfyllt fast det är svårt när problemet redan satt igång. Då måste dom brytas och detta med hjälp av proffs, inte okunniga och oinsatta.

Låter jag som en besserwisser så är det inte min mening men vi har levt med grunden, igångsättandet och det kalla faktumet. Vi har fått lära oss den långa hårda vägen för BED hette som sagt inget och ingen kunde hjälpa varken henne eller oss. Vi vuxna måste få hjälp för att kunna hjälpa annars går det inte. Det går inte att lägga hela ansvaret på barnet eller ungdomen för dom vuxna är tvungna att få rätt verktyg och kunskap. Utan den finns det inte en möjlighet att kunna hjälpa och stödja. För den som undrar om ätstörningar så fins det många bra länkar på Gökboets länkportal. Hittar du några som inte finns där så lägg gärna till dom. Det är där portalen har sitt ursprung, ätstörningar och så även misshandel. Länkar kring ätstörningar finns här

Middagen igår blev inte
som den skulle heller. Köttet tog lång tid på sig att bli mört och gott så jag lyckades nästan bränna vid det. Sparade det sedan till idag och nu blev det något helt annorlunda än ursprungstanken men så mycket godare i smaken och grädden i den gör ju inget heller. Det blev grädde kvar som egentligen hade gått ut (7 januari) men oöppnad var den som ny. Must blir det till maten idag iaf – skål!

I morgon skall jag äntligen till läkaren
och måtte det vara något som är enkelt åtgärdat som tex extra vitaminer och mineraler eller liknande. Mina konstiga torra fläckar på axel och i öronen torkade ihop när vi var borta men är i full blom igen. Mitt knä har spårat ur igen och min höft är som tidigare. Min högra arm skall vi inte ens prata om egentligen för den är väl bara att skicka för pensionering ;). Underverk väntar jag mig inte men åtminstone något som kanske kan göra skaer bättre än dom är just nu.

Slut för idag och tack för idag. Kors i taket Wesenlund, 2 uppdateringar efter varandra!

Bookmark the permalink.

Comments are closed