Ett rekord lyckades jag med i går kväll

men jag gjorde det inte ensam. Jag kommer till vad länge ner. Vi drog iväg en sväng in till Jakobsberg tillsammans med fröken och hennes vän. Det var skönt att komma iväg. vi fikade och tog det bara lugnt. Köpte faktiskt en bok, Harlan Coben ”Berätta inte för någon”. För en till två veckor sedan pratade dom om den boken i Radio Stockholms bokrecensionsstund så jag har letat efter boken sedan dess.
Iaf så på vägen hem
hade vi en diskussion i bilen med fröken och vän där allt togs upp om saker och ting. Vi ställde fram den krassa verkligheten och jag hoppas innerligt att frökens vän nu förstår men vi är väldigt osäkra på om så är fallet. Kanske kan det hjälpa eller så inte. Mer kan vi i dagsläget inte göra just nu. Nu får saker och ting smälta så får vi se om vår strävan har haft någon som helst effekt eller inte.
Ingen bebis ännu
fast dagen är långt ifrån över ännu. Allt kan hända och har inget hänt tills i morgonbitti så blir det i morgon. Läkarna vill undvika komplikationer pga av bebisens storlek och Annelis diabetes.
Rekordet då?
Jo det var så här att när vi kom hem var jag väldigt nöjd och belåten med att iaf ha fått tillfälle att prata med fröken och hennes vän samtidigt. Så nöjd att jag ringer min syster och vi pratade och pratade i nästan 2 timmar. Carina R ringer under tiden så jag lovar att ringa upp när jag är klar. Jag ringer direkt upp till Carina och när så klockan är 23:15 så frågar jag Carina och hon vet hur länge vi har pratat och då svarar hon i 5 timmar. Jag dog… Har jag pratat i telefon i 5 timmar. Vi pratade viktiga ting, roliga ting och frökens ting så tiden bara rann iväg. Middagen (planerat köttfärssås och spaghetti) blev ingen och Kallemannen rostade smörgåsar mitt i allt men dom glömde jag äta. 1 av smörgåsarna åt jag och juicen drack jag men mer blev det inte. Vi fortsatte prata en liten stund men sedan sa vi båda godnatt.
Jag kan prata men inte så och inte så i telefon och inte utan att ens märka att klockan bara försvann. Det var skönt och det var väldigt roligt och jag tackar för samtalet Carina. Hoppas det inte blev för mycket skoskav i öronen. Vi hade faktiskt ett väldigt gemensamt utbyte och vi skrattade en hel del. Spännande saker sker både här och där och överallt. Carina! glöm inte PRV nu 😉
Allt det där som vi skulle ha gjort
igår ligger kvar och väntar på oss i dag så nu återgår vi till tvätthögen och golven. Förresten så har jag världens huvudvärk också men jag har inte ens en droppe alkohol att skylla det på. Kanske är det farligt med juice eller var det samtalet eller…
Ha en underbar dag
och var rädda om er. Mina tankar går till Tuija och Vimsa och här i familjen håller vi allt vi har för er.