Stackars man säger jag bara

och tittar på min Kalleman. Hans vänstra kind ser ut som en fotboll nästan iaf. Kinden är så svullen och ser ut som en parodi på tandvärk från förr. Kinden är lite färgrann också. Konstigt nog har inte KA ont men det gör ont i mig när jag ser det. Delar av hans bryggaktiga tanddel gick av förra veckan och då gick svullnaden ner men nu ser det för bedrövligt ut.
På väg till bilprovningen
Wish me luck!

Molnen är mörka och tunga

och släpper ifrån sig konstiga blöta saker mellan varven, ibland oftare och mer än trevligt. Idag gjorde det väl inte så mycket men igår var de mindre lyckat. Vi var ju på Lida med KA´s ena brukare. Det gick bra trots att det blev lite blött i håret. Första timmen var solig och skön. KA´s brukare är söt och älskar kaffe. Mannfreds ljud frambringade många glädjetjut också. Vi hann inte med att göra det vi brukar göra men det var givande ändå.
Lite märkligt blev det också. Märkligt är väl fel ord men lustigt då. Det kom en kille och tjej och en Palle knatande. Palle är en svarthuvadvitbukspapegoja, precis som Mannfred och det roligaste av allt var väl att båda kom från samma ställe – Stinsens Zobutik i Sollentuna. Det skilde år på caiquarna men det gjorde inget. Söta var dom iaf. Mannfred bjöd på lite Cassis och det gillade Palle. Mannfred är 3 år och Palle är 8 månader. Palle hade även han sele på sig. Palles päron och vi skojade om att tänk om Palle är tjej, då kunde vi få bebisar ihop kanske. Häftigt vore det iaf.
KA fotade båda så vi får väl se om det blir offentliga foton eller ej. Min man är inte alltid så snabb på att ta fram korten även om han gärna fotar.
06:30 i morgon befinner
jag mig i besiktningskön i Rissne. Har vi tur så får vi besiktningen gjord i morgon, annars vetesjutton för det är sista dagen. Sena som vanligt men vi glömde faktiskt bort det helt och hållet. KA slipper för vid samma tid får han cykla till jobbet oavsett regn eller ej. Hoppas det regnar rejält för han skrattade åt mig och tiden jag får ge mig iväg. 😀 Observera att KA skrattade hjärtligt och INTE elakt. Vi är goa här och inte dumma mot varandra men retas kan vi göra ändå och ofta också.
Funderar på det här med ledsageri
vad gäller mig själv. Jag tycker om att assistera och vara lots och jag tror att jag skulle kunna uträtta något. Vi pratade om det och har även gjort det tidigare och jag skall vänta och se vad som händer och fötter i september först. Ingen vet ju något om något så vi kan inte bara dra igång saker och ting.
En sak som dock känns helt fel egentligen är att få/ta betalt för att göra just detta. När en av ”våra” tjejor bodde hos oss vägrade vi ta betalt från soc. Det var hjärtat som hjälpte till och inte plånboken. Det var tom jobbigt när soc bekostade glasögon och andra extra saker men vi var panka så vi kunde inte betala dom sakerna själva hur gärna vi än ville.
Det är skillnad att jobba inom hemtjänsten, vårdhemmet eller annan instans där det är mer arbete. Nu handlar det om att åka och göra saker med en person och få/ta betalt för det, konstig känsla.
Det bidde inget Vaxholm idag
för orken hade tagit slut tidigt i går. Idag har vi latat oss och latat oss ännu mer. Tänker fortsätta lata mig lite till innan det är dags att krypa till kojs inför den eftertaktade bilbesiktningen i morgon. Måste upp ca 05 – wow! Jag riktigt längtar (fy!) – INTE.

20 över 9 är det dags!

Vi får väl se vad som blir men enligt dom kunniga så är det inget att ens fundera över. Det gör ju vi vad än andra säger. Efteråt tänker vi handla lunch och jag skall köpa en grekisk sallad med salami i, underbart gott faktiskt (finns att köpa på Stens Bondkök i Sollentuna Centrum). Efter det så tänker vi gå till frissan i Stinsens Köpcentrum och så bär det av till mitt jobb igen.
I morgon är det Lida Country Festival
och dit skall en av KA´s brukare följa med. KA har bara problem med vilken av dom som det skulle ge mest att hänga med dit. Vi får se, mannen tänker så det knakar. Båda brukarna har behållning och då känns det kluvet.
Det är en till sak som sker i helgen som vi vill gå på och där en brukare gärna kan följa med. Veteranbåtsfestival i Vaxholm. Problemet är att välja vem av brukarna som får mest ut av dessa båda evenemang.
Egentligen så duschar jag just nu
och det märks väl 😉 Tiden börjar dra iväg så jag måste väl men, men.
Vi läses! På återläsande senare.
P.S. Solen skiner här D.S.

infektion i ett finger av kattmat?!

Är det verkligen möjligt? Ja, det är det för det fick jag i går. Inte vilken kattmat som helst utan ”Havets läckerheter”. Grejen är att det är riktiga fisk- och andra sorters matbitar och när maten stått framme över natten och matskålen skall diskas så missarna får frukost kan det var bra att skölja ur allt innan man stoppr dit händer. Det gjorde inte jag så jag fick antagligen en torkad fisbensbit eller liknande i mitt finger. Där har jag nu en infektion för något skräp är det kvar även om jag inte får ut det. Suck, kattmat!
Bredband är bra när det fungerar vill säga.
Det gjorde det inte i gårkväll eller i morse. Tur kanske det var för jag var så arg under dagen i går så f*n vet vad jag hade skrivit här då. Arg var jag för mitt s.k. jobb och saker där men, men. Ff har jag inga ätmöjligheter för det finns ff ingen kyl och inte heller en mikro. Vi får se vad som händer. Jag sa verkligen ifrån igår. Lön är det för dom flesta idag men vi får se, jag har sagt till ordentligt. Spännande blir det.
Jag har även sökt ett jobb som är nära här hemma och där jag inte befinner mig där jag kallar min drömarbetsplats men väl där det jag kan och min kunskap kommer väl till pass och där det också i perioder finns många olika människor. Jag hoppas på det jag. Vi får se.
KA har nu börjat med sitt ledsageri
och det var en fin dag för honom. Han orkar kanske snart skriva något om det så småningom. Tror tiden behöver gå för att liksom komma ikapp saker och ting. Vi får ändå gå i ovisshet ett bra tag ännu så… KA´s brukare i dag blev glad när KA kom och kände igen honom. En bra början på en fin eftermiddag/kväll för båda. Undra sa flundra om det märktes vem som var vem menar KA på och det hävdar jag bestämt att det visst märks vem som är vem.
Ett stort, stort grattis till en nybliven morfar
och alla övriga medlemmar i familjen. Tänk va, ett till underverk. Välkommen till världen lilla Tilde.
Nu måste jag i säng!
Vi märks väl av på ett eller annat vis. Natti!

Tänk att vi fick en dag extra

i helgen. Jag var helt fel i vilken dag det var och KA likså. Midsommarafton gick åt utan att vi fick syn på en midsommarstång trots att vi var iväg en sväng. Svängen tog oss till en affär :). Vi gjorde inget särskilt av dagen alls mer än vilade och gjorde oss själva gott. Inhandlade jordgubbar till det fascila priset av 59:- kilot som blev ca 2 liter. Usch och fy vilka priser.
Matgäster bidde det inga för fröken med sambo var sjuka, Sofia med föräldrar var bortresta, Stoffe var på en ö. Jag somnade nästan i soffan på kvällen och envisades med att sitta kvar. Hur dumt är det på en skala egentligen?
Gårdagen blev lika lat
även om vi fick turen att se solen. Solen dök upp på eftermiddagen och gissa om det kändes bra. Bra även om vi inte satte oss i solen. Vi åt en enkel måltid med potatisbullar och sedan tog vi jordisarna och grädden och gick över till fröken så vi fick i oss lite efterrätt. Skönt med helt opretantiösa dagar som bara blir det man gör det till.
Kom hem sent och Mannfred blev glad att få komma ”i säng” (i bur borde det väl heta). Kändes som att det var söndag och att vi skulle upp och jobba idag men som tur var är det söndag i dag.
”Lån” av bil när man är tonåring
har jag också gjort. En hel del gånger faktiskt. Första gången kommer jag särskilt ihåg eftersom jag inte kunde köra bil då och den skuttade någon meter och dog och skuttade någon meter till och dog igen. Tänk att vi kom hem hela iaf. Jag påstod till kompisarna att jag kunde köra bil och var väl sisådär en 13 år. Vi hade nämligen en Fiat och en Peugeot. Fiaten var mammas så den var alltid hemma när mina föräldrar var borta.
Jag körde bil ganska många gånger i Ghana och fick också köra för pappa. Mamma var mer än arg men det hjälpte inte alls. I Ghana var det bara att ordna intyg och måla en liten träskylt med stort rött L så gick det alldeles utmärkt att köra bil. Ja det förutsatte att skylten hängdes på bilen. Jag skulle fått ta körkort också men där vann mamma, jag fick inget. Tur var väl det egentligen för en 14 åring med körkort som inte heller har det rätta varken omdömmet eller konsekvenstänkandet har inget bakom en ratt att göra. Varken i Norge eller Sverige hade jag fått köra även om jag hade fått ett internationellt körkort som då var tanken.
Varför allt detta som är både gammalt och förbi för många år sedan? Jo, pojken som lånade sina föräldrars bil och på det viset körde ihjäl sig och skadade sina kompisar, varav den ena svårt. Som ung kring tonåren vet vi ju allt och ingen vet bättre än oss sanningen. Det finns nog sällan någon som är så full av kunskap som en tonåring, särskilt jämfört med alla halv- och helsenila vuxna som inte alls begriper vad dom pratar och alltid har helt fel. Min pappa gjorde helt fel som lät mig köra bil men samtidigt så var det mer eller mindre okej därnere i Afrika, då på tidiga 70-talet. En tragisk olycka och i sak är väl alla olyckor tragiska men när det drabbar barn är det desto mer tragiskt.
Min körning då kunde lika gärna ha slutat illa och jag hade heller ingen ”stökig” ungdomstid bakom mig men ville testa min egen förmåga. Det var säkert det 15 åringen ville också för en olycka har inget med en kriminell bakgrund att göra utan kanske mer äventyrslustan. Bara för att man som ungdom vill testa saker behöver det inte betyda att någon är ur spår.
Mina tankar går till 15 åringens familj och vänner samt dom skadade kamraterna som satt med i bilen.
Usch vad sorgligt det blev. Ha en fortsatt fin dag!

Glad midsommar!

Förhoppningsvis är vädret bättre hos dig än hos oss. Tanken var en vända till Skansen och var vädret mindre bra skulle vi åka till Skällby (10 minuter härifrån) men vädret är inte ens mindre bra, det är skit! Så inget av det blir det och det är mer än trist för det är egentligen första midsommar tiden är vår egen och viljan att göra lite mer än vanligt var stor. Nu är mungiporna varken eller och lusten att fixa med det svarta taket som hänger över oss därute finns inte. Vi får se, kanske lite midsommarmat åtminstone men vi saknar båda inspiration därtill. Dagen kommer att gå oavsett så egentligen spelar högtiden i sig ingen större roll.
För många är midsommar skål och snaps men inte här hemma. Det har aldrig varit det och kommer aldrig att bli det heller. En dag att trivas och mysa tillsammans med är den dock och DET är en helt annan femma. För er som skålar och snapsar säger jag skål och ha en fin dag! Till oss andra säger jag bara, njut av dagen och må gott.
Veckan har verkligen
varit spännande och främst med Kallemannens nya jobb. KA har träffat båda sina brukare och ordnat ett schema så att det skall fungera. Roligt är det och så annorlunda. Jag har knatat på med mitt även om jag inte hurrar för det precis.
Vi fick också veta att vi inget kommer att veta förrän kring september egentligen. Fan säger jag bara. Ja, ja kanske har vi mer att komma med själva då när det är dags men det hade varit mentalt viktigt att liksom veta hur saker blir. Att slippa gå omkring och inget veta är jobbigt och mer därtill faktiskt. Vi har klarat värre saker så visst går detta också men det höjer liksom inte upp saker och ting.
Till en sen frukost
trots att jag faktiskt varit uppe sedan 07:30 tiden. KA sov så sött och fridfullt så jag försökte verkligen vara tyst och satt med en kopp kaffe, min bok och cigaretterna i klket och svor över det svarta därute.
Var rädd om de dina och ha en underbar dag i den mån det går.

Lite tidigare blev det idag.

Jag vaknade och behövde gå på toa och bara 10 minuter kvar tills klockan skulle ringa var det ingen idé att somna om på 😀 Stackars KA, hela natten sov han oroligt inför dagens lektioner och ”uppkörning”. Han skall ta truckkortet men det grejar han utan problem.
En sak på jobbet i går gjorde mig
mer än bara arg. Att någon svamlar bort en sanning för att det skall låta bättre är så förbannat fult. En ”konsult” som skall hjälpa till att dra in jobb sålde en sak felaktigt. Dvs. varans namn och också då priset var fel även om köparen fick produkten väldigt billigt så blev det lite kostsamt för företaget. Inga stora summor heller men det jag blev arg för var att ”konsulten” inte sa som det var till min chef utan svamlade om att köparen fick rabatt osv. Jag kan väldigt lite om produkterna och skrev därför bara ner det ”konsulten” sa om både varans namn och pris. Turligt nog var jag med hela tiden så jag kunde visa vilken produkt det var till chefen när vi skulle plocka ihop beställningen. Även köparen trodde sig ha köpt en sak som sedan var en helt annan sak i både namn och pris. Produkten köparen vill ha blir rätt även om den egentligen kostar betydligt mer och har ett helt annat namn och det är egentligen huvudsaken.
När jag kom till jobbet i går hade ”konsulten” använt tippex och tagit bort leveransadressen från kontantnotan till ovanstående köpare och även textraden där jag skrivit rabattorsaken. Sedan gjorde konsulten en kopia på kontantnotan (som köparen skull få) och läxade upp mig för att jag gjort fel. Att ge en kopia av ett ändrat original som inte stämmer med det som är i reskontran är för det första inte riktigt och att det står en leveransadress betyder ingenting alls om inte vi skall stå för leveransen och det framgår av leveransvillkoren. Leveransvillkoren avgör vem som skall betala leveransen. Denna konsult påstod att hans advokat hade sagt att om leveransadressen står där så skall företaget stå för leveranskostnaden vilket inte alls är riktigt.
Konsulten ansåg också att det skulle stå rabatt enligt överenskommelse men det är ju ren lögn och bare en ren efterkonstruktion eftersom han inte vill stå för sin tabbe inför chefen. Jag stod bredvid köparen så jag vet. Det var också jag som skrev ner på en lapp vad köparen skulle ha och när köparen skulle hämta.
”Konsulten” vill inte stå för att han sålt fel produkt och sedan ansåg han att jag ville bara ha rätt och inte ville ge mig. Jag sa bara att anser du och chefen att ni vill ha en person som inget vet och inte kommer ihåg saker så får ni hitta någon annan för jag är tyvärr inte sådan. Grejen var att chefen var ute hela dagen igår och är ute hela dagen i dag så han vet inte även om jag vet att även chefen känner lite olust över konsultens agerande och osanningar som chefen märkt innan jag kom dit.
Detta är ingen stor sak och kanske framstår det som att jag bara vill ha rätt men så är det inte utan jag reagerar på falskheten. Från första stunden jag träffade denna ”konsult” så fick jag obehags känslor. Jag fick känslan av att ”konsulten” gärna ville framstå som någon han absolut inte är och också sko sig på företagets bekostnad. Jag kan ha helt fel men brukar sällan ha fel när jag har negativa känningar om någon. Tvärtomkänslor där jag tror andra om gott och det visar sig vara helt fel är en sak och där har jag stått många gånger men sällan åt det andra hållet.
Usch, vad jag klagar men
så är det. Att fela är mänskligt och faktiskt inget konstigt i sak för vi är alla människor men att försöka efterkonstruera saker för att framstå som bättre och sedan förringa andra för att höja upp sig själv får mig alltid att se rött. Då kan jag bli den där tvärarga tonåringen som inte använder den cellen jag ändå fått vid födseln.
Jag fortsatte med att lägga in presumtiva kunder i kontaktdatabasen och tänkte att jag befann mig på mitt drömjobb.
Nu skall jag hänga tvätt och sedan tänker Mannfred och jag åka till jobbet.
Vi läses!

05:45 är inte roligt

att kliva upp fast jag får anse min uppklivning som helt frivillig. Idag drar det igång för Kallemannen med ordinarie arbetstid, dvs från 07:00 till 18:10. Hoppas han inte är helt slut efter den arbetsdagen. Det går bra bara sänggåendet blir tidigt. Senare i veckan blir det spännande för då skall ledsageriet dra igång också.
Nu är det bara 13
dagar kvar tills saker är avklarade på ett sätt och då fortsätter det på det andra sättet. Tankarna far en del på hur saker blir. Kan det gå vår väg eller går det en annan väg. Alla odds är på vår sida men det ger inga garantier alls. Har svårt att tänka mig den ena varianten och vi försöker göra allt i vår makt för att det skall gå vår väg.
Veckan som gick var mastig,
på flera olika sätt. Skönt att helgen blev 3 dagar även om jag under hela fredagen trodde att det var lördag. Dop, nytt jobb för KA, nya rutiner för oss båda, begravning och så 30 års kalas.
Begravningen var fin. Var väldigt osäker på hur saker skulle bli då det var en baptistbegravning och jag vet inget om hur baptister gör. Det gick bra och det var mycket värme bland alla människorna där. Lilla Sofia var med och gjorde sin dag i kyrkan. Det är så livet är, någon dör och någon föds. Livet vandrar sin egen väg lite grann och livscykeln fortsätter alltid.
Badsugen?
Här kan du se hur badvattnet är dit du kan tänka dig åka för att bada. Själv är jag en hopplös badkruka och det skall vara väldigt varmt i vattnet för att jag ens skall tänka tanken på ett bad.
Nu är blajandet slut för idag
och menlösare tankar vet jag inte om jag presterat tidigare. Började med lust att skriva och sedan bidde det njet och nada.
Tills en annan dag!