Vilken underbar eftermiddag/kväll

och det var så roligt att träffa hela högen inklusive delsbon och Siv. God mat, trevligt sällskap, skratt och bajs. Vi hade väldigt roligt och det uschliga i kroppen vek hädan en stund men så snart vi satte oss i bilen på väg hem kom nysandet igång igen. Skönt att det höll sig borta.
Foton kommer och visst är Mannfred number one hela tiden och han charmade även svårtflörtade Shw till allas vår förtjusning. Alla vuxna hade Mannfred och medföljande handduk och i det ingick skvättande chokladbitar, stänk av dryck, spridning av matbit osv, osv. Mannfred fick ändå vara med och jag måste erkänna att lille herrn visade sig från sin bästa sida hela tiden.
Nu måste sängen bli kompis med mig för jag skall ju faktiskt arbete i morgon.

En ny dag, solen skiner

och alla möjligheterna finns till att den kan bli bra. Det finns dock någa aber som kan hindra det hela till att bli det vi vill. Jag är inte helt kry, snuvig och aningen hänging. KA har ont i ryggen och är inte helt återställd från vad det nu var som drabbade honom i veckan.
Det kuligaste av allt blir iaf en träff med Shw med familj . Vi, vi och vi, Mannfred med päron 🙂 är bjudna på middag. Jag var hemskt osäker på om det var okej att komma med eventuella baciller i släptåg men efter samtal med J så är inte församlingen så knusslig. Det gläder oss båda för detta möte har vi faktiskt sett fram emot länge nu.
Fånigt kanske med efter samtalet med J kände jag mig som ett litet uppspelt barn och började fara omkring så KA sa åt mig att göra mig klar istället. Klockan är rätt mycket redan och vi har inte ens ätit frukost så kanske en liten frunch inte vore så dumt, särskilt int efter alla 15 koppar kaffe jag redan druckit.
Nu överdrev jag men det har blivit en del koppar kaffe tillsammans med en helt värdelös bok. Jag äter böcker nästan och har inte svårt för att läsa men New York Trilogin av Paul Auster är nog något i segaste vägen för mig. jag har skummat igenom den första delen och är resten likadant lägger jag boken på hyllan.
Ibland får jag en känsla av att allt
bara blir rörigare och mer ostrukturerat ju längre tiden går och ovissheten består. Det blev inga samtal i veckan om hur vi går vidare och vad vi eventuellt kan göra åt saken själva. Vi tar nya tag i veckan som kommer.
Nu kom sonen med bilen
och vi skall äta frukost tillsammans.
I går cyklade jag men inte idag
för idag är det Igge´s födelsedag.
GRATTIS!

Bajs i en datorskärm

är väldigt olämpligt, jag menar att helt plötsligt kan det säga liksom *sprak*, *poff* och andra mräkliga ljud, det kan också ge ifrån sig ett ljus och så kan det bli bara svart och lukta en hel del. Det hände, i går på kvällen. Mannfred han satt på bildskärmen och så släppte en liten, tanken slog mig att jag skulle torka upp men så läste jag och glömde bort och helt plötsligt – ingen mer bildskärm. Det är väl lite som en till droppe i bägaren som är där för att samla upp vad nu trillar i den.
Tur att KA har en dator och just nu har jag hans skärm till lite låns så att jag kan skriva och rensa spam. Skit är det med saker och ting men that´s life! Jo en sak, Mannfred blev inte varken skadad eller rädd för när det sprakade till var han på mitt huvud.
Nödutryckning
så jag får stänga ner nu!

KA blev sjuk igår

och han ringde mig strax innan jag slutade för att bli hämtad. Då är han SJUK för han är envisare än synden själv och går alltid på hur han än mår. Han fick ett snöpligt slut (sista dag) på COOP men alla slut är väl snöpliga. Dom kommer att behöva hjälp och kommer att ringa men inga garantier till hur mycket eller ofta men så är det ju.
Alvedon och tidigt sänggående blev gårdagskvällens medicin men den envise mannen är uppe nu fast jag sa han skulle lägga sig igen. En annan håller på att snurvla och ha sig också och känner mig aningen eländing. Kanske beter vi oss symbiost eller? Nej, jag tror att saker och ting tar ut sin rätt på olika sätt och vis och den eviga väntan sliter sönder så mycket så det är hemskt.
Vädret är pissigt
rent ut sagt. Det regnar och för den delen var jag visst ful i mun när jag pratade med Åsa. Inte så farligt som det lät kanske men vi skrattade en hel del. Har även pratat med Carina R och hon mår bra trots för inget internet. Skönt med skrattförlösande samtal, sådana behövs både då och nu.
Skönt att andra ringer för ringer själv gör jag inte just nu. Så har det iof varit några månader men det känns bara knasigt fast jag blir jätteglad för samtalen jag får. Jag och jag, vi får faktiskt båda. KA har en del ord att säga han också.
Lite orolig för fröken är jag allt
men vi är här. Hennes jobb går jättebra och hon trivs och en sak till, hon gör oss alla väldigt stolta. Lite tidigt kanske men hon har också blivit erbjuden möjligheten att få ansvara för sin grupp. Så underbart att andra ser hennes kvalitéer och ger henne kredit för det. Vilken skillnad dessa sista månader har inneburit för henne. Rena rama gigantkliven ut i det som är livet.
Nej nu måste jag
göra mig klar innan jag fastnar här i stolen eller återgår till sängen.

Tänk om…

ja vad vore saker om inte OM fanns? Saker vore nog precis som dom är eftersom om OM inte fanns är ofta ett önsketänkande. Nu löser sig saker ändå alltid på något sätt, kanske inte alltid som man egentligen varken önskar eller vill men livet går alltid framåt oavsett om vi vill hänga med eller inte.
Märkligt det där med livet, det är alltid och hela tiden. Det finns där hur man än vrider och vänder på saker och ting. Livet stinker ofta men samtidigt gäller det att ta tillvara på dom där små sakerna som kan förgylla livet en aning. Visst går det att lägga sig ner och låta som stinkande sakerna ta över men till vilken nytt då? Är det inte bättre att dom stinkande sakerna styrs över till något annat? Jo visst är det så men det gäller att då se guldkornen för dom finns alltid oavsett hur illa saker och ting är.
Igår ramlade jag på en sida
som egentligen handlar om Newfoundland hundar. Jag sökte på chimpanser och såg en bild i deras fotogalleri. Kikade igenom sidan och det finns en underbar samling bilder men det finns också en sida som säger så mycket om hur vi människor är funtade i många fall. Vi rensar, suddar ut och rycker på axlarna i många fall utan en tanke på vad som faktiskt sker efteråt.
Orden på sidan är så talande och dom gör ont och vill man så kan man ta lite lärdom från texten. Jag avstår att läsa den igen just nu för det är för mycket som sker som drar ner mig. Läs gärna denna text
Modeord i sökord?
Ja jag kan inte annat än undra för igår söktes det på mobiltelefonnummer, telefonnummer och telefonkatalog för mobilnummer och över 60 av dessa hamnade på Gökboet. Det är ord som ingen sökt på tidigare som hamnat här iaf. Ibland hamnar någon/några som söker ordet sexmodeller på mina sidor och det begriper jag inte. Kanske skall jag ta det med humor.
Hasta la vista por la mañana!

Inte ett vettigt någe

har vi gjort på hela helgen fast det är inte riktigt sant, själavård är viktigt. Vi har gjort saker åt oss fast ändå lite tvärtom. Ingen middag på någon av dagarna, ingen av oss har orkat laga till någon mat men smörgåsar har det funnits och det har vi ätit. Tack vare KA kanske bäst att tillägga.
En del foton har lagts till, ändringar på hemsidan har gjorts och en snabb sväng till fröken med sambo på kaffe. Nu tänker vi hoppa i säng. Gissa vad ”flitiga” vi känner oss men samtidigt känner vi oss rätt okej istället vilket är värt bra mycket mer.
Godnatt!

Plåtskador blev allt som skedde

i går vid en parkering i Barkarby. Vi var inte felande men killen som var det tog det hårt. Tur men samtidigt väldig otur för det kunde väl ha blivit på andra sidan där det redan är en buckla, eller?! Hela framskärmen och lite av dörren är tillknycklat. Dörren måste bändas loss lite för att den skall gå att öppna. Tråkigt var det men samtidigt märkligt för vi var mer måna om killen som backade för honom var det tufft för. Bilen är ff körbar så det är lugnt.

Märkligt ändå hur oberörd både KA och jag var över händelsen men det är som med vinsten i förrgår – JAHA! Så är det iaf och inte konstigt kanske ändå. Vi får se, längtar efter att veta men det lär dröja.

Frukost kanske inte vore så tokigt
särskilt inte som jag varit vaken i rätt många timmar redan. Kaffe är gott men kanske inte 5 koppar kaffe på tom mage. Mannfred tycker att han skall få komma ut ur sitt rum också, han sov länge idag.

Trött är bara förnamnet

på det tillstånd både jag och min käre make befinner oss i. Inte blev det bättre av att saker och ting INTE kommer att vara klara förrän i/kring november. Evig väntan och mental söndring är vad det är, varken mer eller mindre. Vi tänker iaf ta tag i det som kanske kan tas tag i nästa vecka men till vilken nytta vet vi inte. Det återstår att se. Aningen uppgivet känns det och det märks i sovrutinerna som inte alls fungerar. Så är det!
För att bryta
och få lite annat att tänka på for vi in till Solna Centrum igår kväll. Jag hade en 20:a som jag slängde i en JackVegas maskin. Det var grodor bla och jag vann så vi åt middag för pengarna och hade tom en peng kvar. Kul fast det hjälpte inte den mentala statusen men allt går inte att få alla gånger.

Vi hade besök igår,

Titti och Lina. Gammal vän från Västerås och hennes dotter, lika gammal som Tessan. Det var riktigt roligt och sent blev det. Vi pratade om allt och absolut inget. Tessan och Tommy var med också och Tommy var gullig och inhandlade pizza som vi åt tillsammans. Titti hade med sig plommon från stugan (en stuga som vi hyrde tillsammans innan jag flyttade från Västmanland) och jag åt många och lär få betala det idag ;).
Mannfred ville också vara med
men han var alldeles för hormonstinn så det bidde buren för hans del. Jag ställde buren i köket så han var med hela tiden men ändå. Han var hormonstinn redan när jag kom hem och han blev liksom en minikoloss så fort jag tog ut honom ur buren. Mannfred blir som världens värsta bodybuilder i gökformat. Fjädrarna på benen, låren, ryggen och magen sväller (reser sig) och han ser riktigt biffig ut. Då är det dags för ”akta det som kommer i vägen för näbben”.
Det är tråkigt nog bara att klippa hans vingfjädrar igen 🙁 för annars blir han vidrig och attackerar mig. Det är så det är med gökar dom har brunstperioder dom också. Jag fick ett rejält bett i pekfingret när jag skulle bjuda in lille herrn till både pizzan och fikat. Lite tråkigt för det tar så lång tid innan hans fjädrar växer ut igen men nöden har ingen lag. Vi fick klippa förra sommaren när vi kom hem från semestern hos Hallänningarna och fjädrarna har inte ens vuxit ut helt igen tills nu fast han flyger som en gud ändå. KA får frisera för jag kan inte vara i hans direkta närhet just nu utan blodflöde.
Det kom ett mail
i går som kanske är gammalt nytt men kul ändå. Jag har sett andra varianter på samma tema. Att maila det vidare är nästan som riktig virusspridning så det låter jag bli. Läsbart är det här.
Kom igen nu Wesenlund
gör dig klar tänker jag men ändå sitter jag här och häckar. Men jag får väl lägga av med datorerandet tills senare idag eller så.