(del 2) Rubriksättningar?!

Jag undrar mycket över just vår förmåga att rubricera människor genom att sätta etiketter och sedan placera in dessa i fack. Hur kan det komma sig att vi gör så. Just nu tänker jag på evenemanget Pride och allt som skrivs och sägs run omkring. Pride i sig är en viktig sak, tidigare var det viktigt för att spräcka spärrar och öppna människans ögon.
Vi är människor och inget annat. Jag har svår för just detta med rubriceringar oavsett om det gäller kärlekspreferens, hudfärg, religiös tillhörighet eller annat. Duger det inte med att säga Kalle är sambo med Oskar. Att Kalle ursprungligen kommer från Afrika är inte alls relevant eller att säga bögiga, svarta Kalle är Sambo med vita Oskar.
Jag kan inte förstå och kommer säkert att leva i oförstånd kring varför allting måste pekas ut och göra något mer av än att vi är människor. För mig spelar det ingen roll att Kalle är från Afrika eller att han är sambo med en kille, för mig är han Kalle och (om jag har tur kanske) en vän till mig.
I sig betyder just ordet homosexuell tex inget förutom att en person mer intimt gillar en person av samma kön. Ingen frågar mig om jag är heterosexuell och inte beskriver jag mig som hetero heller. Jag är jag, varken mer eller mindre. Vad spelar det för roll, kan vi inte bara få vara vi.
Det jag egentligen undrar över är varför spelar min sexuella preferens, min hudfärg osv någon roll och varför måste jag rubriceras därefter? Får jag inte bara vara mig och ha tillhörighet med andra människor ändå?

Varmt, solsken och shorts!

Det är väldigt varmt, antal grader vet jag inte för här på jobbet (jo, jag tjuvsurfar men för tillfället finns inget att arbeta med) finns ingen termometer. Som tur är känns det svala inne på kontoret oerhört skönt. Det finns för tillfället bara jag här och jag skall snart äta mina fukostmackor som kära Kallemannen har gjort åt mig.
Solsken finns idag både inom och utombords.
Vi skall möta upp kära Arto med sambo senare ikväll och lotsa dom till deras destination. Förhoppningsvis håller solen i sig. När jag kikade på Aftonbladets vädersida så är det både regn och mulet här i dag men det stämmer inte och är inte ens i närheten av verkligheten.
Förhoppningsvis fortsätter solen hela helgen för det händer grejer både i morgon och på söndag som flera med oss vill ha solsken till. Vi får se hur det blir med vårt deltagande i morgon. Känner mig ff väldigt embivalent och osäker kring det hela. Jag är säkert en djäkla fåntratt som känner så här men det är så det är just nu så vi får se.
Shorts har jag på mig idag *wow*
säger jag åt mig själv. Efter incidenten i förrgår och med resultatet som blev känner jag mig fri. Jag kan ha på mig det jag vill utan att känna mig som ett objekt.
Jag tycker det där med objekt är lustigt. Jag är 40, ser inte ut som yngre, snarare tvärtom och blir uttittad. Jag är inte ens i närheten av vare sig smal eller smärt och har skrynklor, gropar och annat som hör till ”klokhet” (*asg*)
För en del skulle objektifiering kanske vara smickrande men mig gav det enbart obehag. Vi är alla olika faktiskt och får känna precis som vi vill.
Har drabbats av skrivlust
men nu tänker jag ta en cigg först så får vi se när jag återkommer. Kan bli en del två.