(del 2) Det finns tillfällen,

när jag tror att jag sett det värsta i attityder och så blir det bara värre. Själv har jag tillfälligt tagit en liten paus men kände att jag kanske har pausat färdigt. Jag har trots allt åsikter, kunskap, känslor, erfarenhet och kunnande och vissa saker är bara så viktiga.
TT var lite som jag befarade
men jag tog det som det blev. Till råga på allt går datorn inte att få till så det måste en omformatering med följande ominstallationer av vartenda program. Måste alltså ta med mig våra program så att det fungerar som det gjorde innan. Normalt ingår inte sådant vid ett sådant köp men vi har alla program här hemma så det bjuder vi på.
Får se hur det blir i morgon på TT. Jag tänker iaf göra allt jag kan för att ordna till det bättre för mig på ett ställe där även jag anses vara en av ”grabbarna”. Det var trist att utelämnas helt vad gäller mässan för jag hade gärna varit delaktig där. Det är trist när alla åker på gemensam lunch men skiter i mig. Det är många fler saker som är trista men det är i sak oviktigt nu. Nu skall här grejas annat jobb. Det vore om inte annat roligt att ses och höra dit för det är lite av både fördelen och finessen med ett litet företag.
Middag har vi visst ätit också.
KA ställde fram köttbullarna fråp igår och så började vi nalla i omgångar och jag tror att vi båda blev lite mätta så ja vi har ätit middag.
KA skall nu dra iväg till ju-juitsu träningen så jag skall fila på en ansökan. Om viss fröken har tid skall jag be henne läsa igenom den. Mannfred sitter för tilfället på mitt huvud och jag har höjt beredskapen för bajsanfall. Jag har blivit duktig på att märka när det är på G så att jag vrider undan lite snabbt sådär. Jo föreställ gärna så kanske ett skratt eller två får plats.
En annan sak,
KA´s Centrifug är hemskt eftersatt och jag retas lite med honom om att det faktiskt är ny månad på onsdag. Han har sagt att hans trogna (4 läsare enligt honom själv) läsare skall få något att läsa ikväll. Det han pysslar mest med är att ladda ner filmsnuttar, typ Svenska Kocken från mupparna och andra roliga saker samt massor av ”gammaldags” musik som vi båda skrattar åt. Lite kul, vi är olika generationer och det går hur bra som helst att mötas om bara viljan finns.
Ansökan var det
så kanske senare idag, ikväll eller annan dag.

Dags för TT igen då!

Får se hur bra veckan går, känner mig aningen osäker eftersom ”ledningen” är rätt så slut efter mässan och med all kaos rörande den och det visar sig i både attityd och annat.
Psykvården har fått stor fokus
på sig och jag undrar egentligen hur många det är som borde finnas mer i deras ”huld” än som är idag. Många tragiska händelser skrivs om på tidningarnas hemsidor. Det är bra att det sätts press på myndihgeterna som inte ger människor rätt verktyg att faktiskt kunna leva i den vanliga världen utan att åsamka sig själv eller andra skador. Det finns många exempel på sjuka personer och undran är stor över när det blir för mycket?
Köttbullar är goda,
särskilt hemgjorda. KA grejade smeten, rullade bullarna, stekte dessa och så gjorde jag såsen på grädden som var över från lamkotletterna dagen innan. Några bullar stal jag under tiden och gick mycken skäll fick jag av min man. Det är nog en rättighet vad gäller när man lagar mat och står bredvid, den ena får skälla den andra stjäla. (Bäst att skriva att KA skäller inte så utan vi har roligt så skället var inte annat än en lek.)
Väldigt goda var dom och det tyckte även Mannfred och våra kära pälsbollar, särskilt Martin som tiggde som en tok med att dra i mitt lår med klorna ute.
Inte mycket gjordes
i helgen men jag läste iaf ut en bra och spännande bok, I ondskans spår av Peter Robinson. Frukost åt vi också, kors i taket kanske börjar vi sköta oss bättre men jag tvivlar på det jag.
Det regnar lite och är +5 grader varmt. Ett av grannbarnen hade vantar på händerna och det är något jag skall ta efter idag. Ratten är kall och utan gör det nästan ont.
Dags att dra så till en annan gång.

Gissa om vi var trötta igår?!

Det märks att vi har lagt barnstadiet bakom oss vad gäller vana och ork med sådan intensitet. Nu är KA´s brukare inget barn men väl intensiv, positiv intensitet men ädnå. Det var väldigt roligt att vara ute med honom men det var oerhört krävande och det trots att vi var två vuxna. Mycket fika blev det och en del ”fönstershopping”.
Vi var bl.a. inne på PUB huset och där fanns det massor att kika på. Det roligaste av allt var när vi kom till en av skoaffärerna. Brukaren valde mängder med skor till mig som jag skulle både prova och köpa. Det var jätteroligt att se glädjen över skor och viljan att ersätta mina skor. Svårt att förklara men det var underbart.
Vi promenerade längs Drottninggatan och stannade till för en kaffe, glass och cola. Enkel och simpel kommunikation är givande även om inte allt förstods så försökte vi så gott det bara gick. När vi gav upp hade vi varit inne i stan i dryga 3 timmar och vi var så trötta alla tre så ögonen gick nästan i kors. Innan vi satte oss i bilen handlade vi lite på Åhléns (Hemköp). Brukaren trivdes även i matvaruaffären.
Det som faktiskt var mysigast var brukarens önskan och vilja ha oss tillsammans hela tiden. Stenkoll kan man kalla det för. Hamnade en av oss tillfälligt utom synhåll så letades vi snabbt upp för att gå tillsammans.
Väl hemma blev det matlagning
och så tog vi fram en liten flaska vin (som vi köpte förra helgen), fixade till grönsaker mm och satte oss för att äta. En del saker kom lite ivägen så broccolin blev iskall och såsen nästan likadant men maten var god ändå.
Även Martin och Gubben (två av våra pälsbollar) tyckte det för dom försökte stjäla både en och två gånger men misslyckades radikalt. Som tur var råkade jag kika åt rätt håll i tid
Dagens planer blir inte intensiva
även om vi har en del att göra. Några arbetsansökningar skall in. Ett företag inte så långt härifrån söker personal inom både KA´s och mitt område. Tänk om… på samma ställe igen. En dröm kanske men jag när den ändå. Ansöker jag inte så får jag inte ens en möjlighet.
Nu till en sen frukost
fast kanske tidig ändå. Vi har ätit frukost betydligt senare även om vi varit vakna tidigt.
I går vad det varmt ute och solen kikade fram mellan varven men idag är det kallt. +5 grader är kallt och solen skiner med sin frånvaro.

Josefin fyller 7 år,

familjens yngsta barn om vi inte räknar lilla fröken Sofia snart 7 månader med 3 tänder som äter gröt. Sofia tillhör nästa generation ju.
Vi har sjungit och busat med Jossan samtidigt som hon ville spela Yatzy på datorn. Hon tyckte att det gjorde hon bara med musen så hon kunde prata samtidigt. Simultanförmåga är viktigt att träna tidigt. Helt underbar fröken är hon. Kalas för vuxna i dag och kalas för barn nästa lördag. KA gorde som han brukade och påstod att Jossan faktiskt fylde år två gånger och som vanligt tyckte Jossan att han var bra knäpp. KA älskar att skoja på barns vis och det lyckas nästan jämnt iaf.
Vi skall en sväng in till stan
för fika och umgänge med KA´s ena brukare. Brukaren som gärna vill ha koll så att vi båda är där, i närheten. Han är så god den killen. Tänk, KA gjorde sina tappra för att få brukaren att dansa med honom men si det gick inte för brukaren njöt av att iakta och inte av att delta.
Bingolotter tänker vi köpa
för man kan aldrig veta. Om vi spelar får vi se, beror för min del på vilka artister det är om spelar för då kan jag fastna där vid tv apparaten.
Ordning i leden Carina, dags att få på sig lite mer än bara underkläder och en t-shirt kanske. Passar sig nog inte i den stassen på stan. För den delen så är vädret tristare än trist.

Det finns nötter och så finns det nötter

och mången gång undrar jag vad som finns där uppe i centret för kunskap. Märkligt nog så fascineras jag av dumhet och enkelspårighet även om jag ibland skakar på huvudet av förundran.
Det kom ett reklamerbjudande
från Silja Line där vi kan använda poäng som delbetalning på en kryssning. Vi har 12 poäng och resan vi vill göra kostar 8 poäng plus 140:- Det är en 40 timmars kryssning till Helsingfors i Promenade hytt avresa söndag – onsdag. Får se om jag får fingrarna ur och bokar en sådan kryssning. Jag skall också vara ledig när mamma fyller 60 så jag vet inte hur vi skall få ihop det men lösa det skall jag. Det hade varit mysigt att ha en Commodore men plånboken är skral så det går inte.
Jag läste lite bok igår
men mest fördrev jag tiden med att försöka hitta fel orsakat av någon på jobbet. Datorn ville inte skriva ut, inte scanna, inte göra egentligen någonting förutom viss surfning. Testa, starta om, testa ny grej och starta om men till ingen nytta. Undra sa flundra om någon av herrarna ”råkat” öppna något med virus i trots både antivirus och brandvägg.
En annan sak på jobbet är att det är lite svårt att assistera kunder när jag får dumma svar vid viktiga samtal till mässområdet. Jag kan för lite får jag till svar och så har dom inte tid för där finns kunder. I sak tycker dom också att jag skall skicka dit alla presumtiva kunder som vill köpa nu. Jag skulle aldrig sätta mig i bilen och betala inträde för att få information om en produkt jag gärna vill ha med mig hem. Inte heller skulle jag göra det med tanke på att företaget är på ena sidan stan och mässan den andra. Då hade det varit bättre om firman var stängd tills mässan var över, med hänvisning till mässan såklart på ytterdörren.
Jag var arg och arg när KA kom och hämtade mig. Till råga på allt tappade jag den ena bärbara telefonen i toalettstolen. Den satt på min ficka. Kanske fungerar den idag efter att den har stått på tork. Jag lär väl märka det om inte annat.
En sak är positiv
med dom katastrofala våldsdåd som skett under den senaste tiden. Psykvården har uppmärksammats och åtgärder skall sättas in. Lite sent med tanke på händelserna men bättre sent än aldrig.
Vädret är trist
och det är mulet, det blåder och graderna är få, 13 stycken. Det märks för snart är det dags för sockor på fötterna och värmeelemänt för uppvärmning av täcket. När jag var yngre frös jag aldrig men nu har jag börjat frysa väldigt. Ålder är vishet och tydligen också kyla 🙂

Mediacirkusen har inte antagit

samma proportioner ännu vad gäller gripandet av den nye misstänkte för mordet på Anna Lindh. Jag hoppas att dom besinnar sig. Det hjälper inte att INTE skriva ut hans namn för alla snaskiga och i sammanhanget oväsentliga uppgifter kan förstöra alla hans chanser till ett normalt liv. Det spelar ingen roll om en person är aldrig så hemsk, otäck eller duktig. Ingen har rätten att dra en person i smutsen som det faktiskt gjorts av media.
Väntans tider
måste vara det som gör att ingenting riktigt blir som det borde. Sömnen, orken och energin. Jag önskar så att denna eviga väntan kunde vara över så vi åtminstone visste åt vilket håll saker går. Garderingar och halvgarderingar garanterar inget.
Solokvist blir jag i dagarna
tills mässan är över. Solo på jobbet, inte hemma. Jag jobbar 1 timme längre under denna tid så att om någon kommer och vill köpa eller veta något så finns det någon där. Idag tar jag med mig en bok så jag har något vettigt att göra när det jobb som är är klart.
KA åker med mig och fröken också. Dom skall handla på Willys i Barkarby. Fröken skall göra månadens inköp, stackars KA vilken tid det kommer att ta ;).
See ya!