Lördagen är slut

och inte blev det vinst på Bingolotto heller. Inte för att vi trodde och inte för att vi har spelat men lotter köpte vi för man kan aldrig veta. I övrigt har vi inte gjort något särskilt mer än tagit det lugnt, lagat mat (korvgryta), ätit, ingen frukost.
En kul sak fast den kan tänkas dum
är en ny mobiltelefon åt mig med kamera i. Det har bara varit strul med min telefon och det bidde faktiskt en med kamera i, SonyEricsson T610. Hur jag får korten till min dator är en annan femma men jag har synkat alla mina kontakter som jag har mobilnummer till. Det känns bra fast nu har jag ju nytt mobilnummer. Försöker få till ett mass SMS och har lyckats skapa en grupp men längre än så har jag inte kommit där heller. Den kostade ”bara” 1 krona och viss bindningstid men det är överkomligt.
Jag tänker på en sak
som Shw berättade om sönerna. Tanken från Shw och familjens sida var nämligen att vi skulle äta Ceasars sallad med kyckling men se det blev enorma protester eftersom det skulle komma en fågel och då åt man inte fågel. Det lät mycket sannare, varmare och sötare när Shw berättade men jag vill gärna återge det ändå. Kontentan var iaf att pga Mannfred kunde vi inte äta kyckling och den tanken var så underbart varm och go. Tänk så barn faktiskt är väldigt kloka. Det vi berättade för dom var iaf att Mannfred älskar kött oavsett fågel, nöt eller annat i köttväg.
KA skall ut med en brukare
i morgon men jag känner för att stanna hemma fast jag kan ju ändra mig tills det är dags för herrn att åka. Länge sedan sist nu som det varit något med brukarna men baciller rår man inte för riktigt. Kanske får jag fingrarna ur och gör lite nytta här hemma för det har ingen av oss gjort på ett tag nu. Det borde, det behövs och det vore väldigt mycket skönare om det gjordes också.
JNu är det sängdags
och det jag tänkte blev bara soppa och smet. Godnatt!

Mamma?

Det finns också en hel del förväntningar på vad, hur och varför i dom roller vi har/tar på oss eller får ute i samhället, i familjelivet och i vänskapsrelationen. Där finns också om sas stöpta formerna i tex föräldraskap och kanske mer mödraskap.
En god mor måste tex alltid låta barnenes önskningar, behov och viljor styra.” Detta agerande ger ingen god mor överhuvudtaget rent generellt. Det finns dom mammor som älskar att tillfredställa sina barns behov och inte bryr sig om sina egna, det finns dom mammor som försöker göra något åt både sina barn och sig själv, det finns dom mammor som bara ser till sina egna behov och försakar barnen det som borde ingå i att få barn. Det finns alltså oerhört många olika mammor och lika många sätt att göra ett bra eller dåligt jobb i rollen som förälder.
Jag tror att det viktigaste i att vara en god mor är att se till att oavsett vad så har barnen det bra och tryggt. Jag tror att en god förälder, mamma eller pappa ger det dom har av trygghet, kärlek, ömhet, inspiration, engagemang osv till sina barn. Ibland får faktiskt barnen vänta eller annat utan att man för den skull är en dårlig förälder. I dagens famijekonstellationer är sällan det gamla ”vanliga” sig likt. Det är skillsmässor, dubbla föräldrar olika kön, plastpäron, extraföräldrar osv, osv. Familjekonstellationerna är helt annorlunda enligt det gamla standardiserade sättet att se på saken i sig.

(del 2) Lusten tilltog vartefter dagen led

och det är skönt. Det är en massa jag tänkt på under veckorna som gått och som jag vill skriva om men tankarna har kommit och gått i hur jag skall sätta dom tankarna i skrift.
Min föregående text ser minst sagt nattsvart ut och det var inte alls min tanke. Jag skrev bara som det kändes gentemot mig själv. Inte att orden inte ger andra något utan att orden inte ger mig något. Jag har inte för avsikt att sluta skriva, åtminstone inte här. Ibland blir det blaj och ibland blir det kanske mindre blaj oavsett vad så är det mitt absoluta eget blaj 😀
Priden och tankar kring
både behovet och vikten av att det måste få finnas och kanske också om saker som är där bakom. Dessa tankar finns här. Jag har tänkt skriva ner mina tankar kring det hela länge men det har liksom inte gått att få ihop mina egna ord. Det blev långt så jag gjorde det till en helt egen liten grej.
Familjer och relationer
är också en svår nöt och där är vi ofta väldigt fulla av hur det skall se ut, borde se ut och vad som absolut inte går an. Om ett ganska vanligt (tyvärr) förekommande sätt skrev Åsa lite fyndigt. Det är texten från den 2 september Det är en text som florerat ett tag men den är talande även om inte alla kan förstå hur det faktiskt ff kan vara. Det är mer än spegling över hur vi ser på saker egentligen och vilka roller vi tar på oss ansvaret för. Lite handlar det nog om arvbeteende också och med det menar jag hur andra generationer gjorde/gör och påverkan dom har på oss i dag.

Underbart väder och här sitter jag!

Undra varför då för. Jo, jag har inte kommit längre ännu och inte riktigt haft någon särskild iver med att komma längre heller. Inser att lusten till nätet och lusten till att skriva sakta men säkert upphör. Jag sitter där och klickar fram och åter och kikar om någon jag vill läsa har skrivit något nytt och ibland kommenterar jag en snutt eller två men sedan dör det liksom ut. Det jag skriver förblir oväsentligt och passeras förbi. Det liksom dör av sig självt när jag skrivit något hos andra (inte alla, bara nästan), på andra platser och forum så jag känner att jag bör sluta. Märkligt hur ingenting kan bli någonting som är ingenting alls.
Ibland känns det som att mina ord bara är svammel, blaj och meningslösa ord. Dom ger ingenting ändå skriver jag ner dom. Undra varför jag gör det. Ibland kan jag inte låta bli att förundras över min egen dumhet. Tron är det sista som lämnar en person och då pratar jag inte om den religiösa tron för den har jag aldrig haft. Nej tron på mig, oss och andra runt omkring. Tron på min man och vår familj är en sak, den är stadigare än dom stadigaste bergen utan tron på resten av saligheten.
Kaffepaus och en cigg sitter inte helt fel så jag tar det nu.