(del 3) Oj vad jag har lust idag då!

Skrivarlust alltså och inget annat. KA har ”rymt” på dans kanske jag kan kalla det. Han är ute med sin ena brukare på Mälarsalen där dom har danskvällar. Det blev KA, brukaren några fler brukare och dess ledsagare/assistenter.
Det är också en väldigt ovanlig känsla att vara ensam hemma. Jag kan vara ensam hemma så det är inga problem men ovanan gör att det känns konstigt. Ensam hemma men ändå inte ensam är en ovanlig känsla för många kanske men inte för mig. KA finns där fast han inte är här, mysigt samtidigt.
Maten var klar
när jag klev in genom dörren, bordet var dukat och kaffet var upphällt (vill gärna ha en kopp kaffe när jag kommer hem och en cigg och det är vad vi gör först efter vi sagt hej fast KA har inte rökt på ett par dagar så jag får röka själv numera) och ciggen tände jag själv. Sedan satte vi oss till bords. Fiskpinnar och kokt potatis är inte någon favoritmat men det är gott ändå och enkelt när det är brådis. Om någon undrar så ja, jag känner mig nästan bortskämd ibland.
En ”tunn” men mysig sak
väntade på mig när jag kom hem. Det var inte bara min utan till oss alla här hemma, inklusive Mannfred. Ett vykort från Shw. JAg är själv väldigt usel på att skriva brev och kort som är på vanliga papper och som vill ha ett frimärke för att skickas iväg. Kanske blir jag bättre på det men jag tvivlar. Det gjorde gott.
Jag slapp trafikkaoset
när jag åkte till jobbet men inte när jag skulle hem. Det både blåste och ösregnade och bilarna stod mer eller mindre stilla. På blåsten bör jag inte klaga eftersom det inte ens kunde liknas vid stormarna i USA som tom krävde människoliv.
Konstigt men ändå inte
men nedstämd har jag varit hela dagen och särskilt efter minnesstunden. Lätt till tårarna när jag lyssnar på orden från dom som talade under minnesstunden (det kommer nästan i varje nyhetssändning). Jag har inga egna skäl att vara nedstämd utan dagen gick i eftertankens tanken helt av sig självt. Vi har lagt ut kort vi tog från vår vandring förra fredagen i vårt Gökalbum.
Har haft en del sådana stunder sedan mordet på Anna Lindh, mordet på lilla 5 åriga flickan och mordet på den 16 åriga flickan. Vad är viktigt i livet egentligen? Sådana tankar har kommit och gått och egentligen finns det ”bara” simpla sanningar som svar till den frågan. Jag lever och jag skall göra det bästa av det oavsett vilken situation jag befinner mig i. Det finns mycket att önska kring dessa saker men grunden är där och den kommer vi att ta fasta på tillsammans hur det än går.
Vi vet inget än så länge
men det närmar sig. Allt som återstår innan det är klart är försäljningen av det som går att sälja och försäljningen har redan börjat. Alla saker var borttagna från gamla stället så det slapp vi rensa ur själva. Det förvånade mig lite eftersom det sades att allt som inte gick att sälja skulle vi få röja bort själva och vi vet båda att det var mycket som var rena skräpet. KA tog kort och nu har vi både från när det började och när det sas slutade. Dessa kommer väl kanske någon gång upp på bildsidan men inte just nu. Jag är glad att jag inte var med KA dit för det är ändå vad vi båda lagt ner själ och hjärta på i nästan 10 år.
En sak till som jag reagerar väldigt på
och det måste jag bara klottra ner.
Detta ”Skulle det visa sig att han är oskyldig och vi publicerat hans namn och bild skulle hans liv vara förstört, säger Aftonbladets ansvarige utgivare Anders Gerdin.
”skrevs och finns att läsa här. Det är förklaringen till att inte den nu häktade mannen namgivits och också hela omaskerade bilden visats. Den förklaringen spelar i dagsläget ingen som helst roll för allt som skrivits om mannen har riktigt vrängt honom ut och in och jag tror inte att det finns en enda vrå av hans liv som inte slängts upp med stora rubriker i tidningarna. Vissa har varit med restriktiva än andra att skriva men iaf.
Nu ger jag mig för det finns annat att göra än att sitta här och skriva alldeles för mycket. Ha en bra fredagskväll och gör inget dumt nu. Jag skall ha en bra fredagskväll och gå och ta en kopp kaffe, sätta mig och läsa och bara vara helt ifred en stund. Det där sista stämmer ju inte eftersom jag har en friarsugen liten Mannfred här men i övrigt.