Reflektioner är viktiga,

särskilt när saker bara blir för mycket. Reflektioner kan ge lärdomar och jag har fått en del sådana under dom dagar som gått sedan jag sist uppdaterade. Jag är nöjd med det jag lärt mig även om det var jobbigt att liksom se sanningen. Insikterna och känslan av allt har gett mig god distans (som det känns just nu) till saker jag grunnat en hel del på. Jag faller säkerligen i gropen igen för livet är just precis en liten bergochdalbana och ibland är det uppåt och ibland mer neråt och så mellan varven går det som på räls.
Relationer och möten
med efterföljande eventuella vidare kontakter är intressant men kanske bör dom inte fås att spela en stor roll och ta en stor del av ens varande heller. Under dom senaste åren (förr levde jag på tron och inte den religiösa varianten) har dessa insikter kommit mer och mer på sin spets och där spelar det faktiskt absolut ingen roll om där finns uppsåt, illvilja, värme, äkthet eller annat sker saker inte ömsesidigt så är dom inte. Thats life och det är så i allt. Antingen så är man okej med brister och goda sidor eller så är man det inte. Det finns ju ingen som är perfekt även om det är många som gärna vill tro just det.
Bakgrunden, erfarenheter och annat som följt i den kappsäck man har präglar hur man bemöter, hur man känner och reagerar, hur man är och vad man vill med sig själv om man vet det förstås. Ryggsäcken är fylld av ens egna livserfarenheter och kanske är det även så att denna ryggsäck formar hur man är där ute i verkligheten.
Åter till verkligheten
en liten stund, kaffe!
Ett litet tillägg, denna text är inte menad varken som känga åt någon eller annat utan är mina absoluta egna tankar. Undrar du något så maila genom att klicka på mitt namn under texten.

Bookmark the permalink.

Comments are closed.