Hemma igen *snyft*

Nejdå, det var skönt borta och skönt att vara hemma igen även om vi gärna hade varit borta lite fler dagar. En kombination med hotellnatt hade ju inte suttit fel om man säger så ;).
Jag måste få vara lite extra mallig åt att jag faktiskt vann 170 euros på en maskin liknande den med grodorna på fast den här var med isbjörnar. Råkade trycka på rätt skattkista och så bidde det massor av pengar.
I hytten fanns det ett par småflaskor champagne som vi drack upp innan maten så lulligheten var det inget fel på heller. Vi hade nämligen inte ens ätit frukost hemma utan for runt som virriga höns innan det var dags att åka iväg. På söndagskvällen var det smörgåsbord/julbord och lite vin till. Lulligheten blev inte sämre av vinet till maten eller den väldigt goda drinken, Silja 18 (en lätt grönfärgad sak med annat i + is, körsbär och melon/apelsin/citron) som jag drack några av i baren.
Kikade lite här, slängde i en peng där, pratade (1,5 timme) med en underbar tant på 70 som kom till Sverige som 10 åring med en öppen båt via Östersjön (hon flydde från Estland) och shoppade lite taxfree. Vi kikade på midnattshowen som gick i 70 talstecken med både ABBA och BeeGees låtar. Knatade runt på Silja Symphonys gågata som är stort och mina arma fötter värkte väldigt.
Finland ligger ju 1 timme före oss och innan vi fick ihop vilken tid vi skulle upp för att hinna med specialfrukosten som ingick hade det gått en del timmar. Jag somnade vid 4 tiden på morgonen och vi skulle upp 07:30 svensk tid. Fy så trötta vi var men frukost blev det och sedan sov vi eller åtminstoen slumrade. Badandet blev inget för ingen av oss orkade och skyllde på att det antagligen var kallt i poolen. (bad excuise I know).
Returen gick 16:00 svensk tid från Helsingfors och då var båten vällastad med finländare. Jag tror nästan att varenda en var delaktig i den ”skräckliga” karakoen som var högst upp på båten där discot är. Huja, det gick inte att lyssna särskilt länge. När karaoken tog slut blev det disco och gissa vem som inte orkade lyssna på det då. Jodå, herr Kalleman i egen hög person. I ärlighetens namn var det väldigt mycket techo och det gillar inte jag heller, Takten känns som att jag är alldeles för gammal och inte blir det någon som helst gung=danslust i kroppen på mig med sådan musik.
Det var en skön och väldigt välbehövd minisemester och vi är båda nöjda med både resan, vinsten och det vi valde att göra och inte göra. Lite förstört blev det en stund på hemresan pga en sjud*a ägglossning men då hade klockan börjat ticka mot sänggåendet.
Jo en sak till, det blev inte ett enda kort taget heller, vi bara tog det som det blev.
Vi hämtade Mannfred
på vår lokala zooaffär. Mannfred hade åkt pendeltåg med Paula till jobbet vilket var en upplevelse för dom båda antar jag. En bra sak med det är att Paula gärna passar lille herrn fler gånger vilket känns skönt för hon har gojvana och räds inte att ta duster med minigöken Jonsson. Tom. Paulas hund hade gillat Mannfred vilket inte är illa.
Undrade lite över
vad för sorts post skulle finnas när vi kom hem men där fanns i princip bara reklam. Säkert kommer det vi har väntat länge på nu så där lagom till jul. Då får vi lite respit med kohandlingen till efter årskiftet men ändå.
Vi har varit hemma
ett antal timmar och pratat med fröken om ditt och datt och druckit lite kaffe. Väskorna är uppackade och det mesta är där det skall vara och nu fattas bara en sak, MAT. Nu lagar jag till mat så det blir ätet här också. KA har tinat karrén redan.
Vi läses lite senare kanske

Bookmark the permalink.

Comments are closed.