Tillbaka till rötterna

kan man inte kalla det jag gjort idag men en bra bit på väg kanske. Jag var till Liberia Dujar som är en organisation som försöker bygga upp delar av allt som inte längre är och främst skola för ungdomar – som är framtiden.

Jag skulle köpa en bok som gamla liberiasvenskar skrivit snuttar i om livet och glimtar ur livet där nere. Jag blev kvar i ca 3 timmar, en riktig långlunch men jag var kvar på jobbet ett tag efteråt istället för det finns en hel del att göra för mig. Jag blev samtidigt medlem fast avgiften har jag ännu inte betalat men jag skall.

Häftigt värre var det iaf och ordföranden i organisationen kände min pappa från då och han kände även igen familjen som vi döptes med så nu vet jag vad dom heter också. Jag skall dit en sväng i morgon och installera en scanner och visa hur man gör för nästa vecka den 6:e maj (jag skall närvara då) skall det visas kort som tagits från organisationens resa till Liberia för några veckor sedan.

Jag läste några snuttar ur boken på pendeltåget hem och satt och skrattade och skakade på huvudet mellan varven så jag antar att mina närmaste medresenärer trodde jag var tokig eller något men det tänkte jag inte på då.
Natti!

Fab 5 och tankspriddhet

har drabbat oss eller vad man nu skall kalla det för. Dom är ju inte helt okända och då menar jag den amerikanska varianten, den svenska har jag ännu inte sett. Jag har älskat programmet från första avsnittet även om jag missar en del för så fast är jag inte även om killarna är underbara personligheter. Carsons krassa och väldigt varma kommentarer, Kyans förtvivlan över bristande hudvård, Jay´s omsorg om romantiken, Thoms inredningsdesigneri och killen i köket med viner och gourmettrixandet som jag aldrig kommer ihåg namnet på, (han är inte lika charmig tycker jag och det kanske är orsaken).
Jag har alltid varit mån om att smörja in min kropp men inte med skönhetsprodukter utan med vanlig hudkräm. Det har jag också tjatat om till KA, särskilt i början av vår samvaro, men han ”iisch” jag vill inte, kladdigt ungefär. Iaf så har FAB5 smittat eller vad det nu kan kallas för för KA har blivit väldigt mån om huden, ansiktet och vården av den samma. Han letar efter bra ansiktskrämer och produkter och tycker inte alls att det är ”iisch” längre och det är kul. Samtidigt så skyller han på FAB5 och jag garvar och säger att han blivit lite fåfäng.
Det är roligt när man förändrar sina tankar och åsikter i positiv riktning för det är bra att vårda sin hud och kanske får jag börja med ”tantprodukter” nu då det går åt det hållet för min del.
Tankspriddas
förening finns det något som heter och i går tog dom upp föreningen i Radio Stockholm och berättade en del roliga saker (tyckte jag). Det jag minns bäst är kvinnan som hade en tid för bilbesiktning och åkte dit – med bussen. Gissa vad jag garvade fast det är kanske inte så roligt alla gånger när tankspriddheten drabbar en, kvinnan blev nog väldigt frustrerad och kanske rent av olycklig. Än så länge ser jag mig som forskonad men min gode make är det inte. Hittills har det iaf inte blivit annat än roliga incidenter så vi tackar för det. Så illa är det inte för KA heller, värre är det för min lillebror men det kräver en hel bok – minst.
Solen skiner ute och jag skall som vanligt till jobbet, ciao!