Snart ger jag upp

fast ändå inte. Den senaste veckan har jag fått både träsmak av min datorstol och axelvärk men roligt är det trots att jag nästan skriker i frustration över att jag ingenting begriper. Först tror jag att jag begripit men så ack vad jag bedrog mig för det blev inte alls som jag trodde. Vadå? Jo, jag försöker bli kompis med Typo3 och jag säger bara en sak, det är INTE lätt. Jag som tyckte att MovableType var svårt i början men detta är nästintill omöjligt.
I dag har jag iaf varit mer närvarande hemma för jag höll på att bli tokig på templates, functions och lite till så jag började med att torka väggar och torka möbler i köket och fortsatte sedan med en rejäl skurning av golven. Kors, det var länge sedan jag känt mig så nyttig. Nästan som förr i tiden då jag gjorde så varje vecka men då hade jag heller ingen dator så allt som INTE blir gjort tänker jag skylla på den. Ovanpå skåpen är det enda som inte blev gjort men jag får ta det en annan dag.
Framtiden
kan till viss del avgöras den 8:e då vi skall dejta myndigheten. Vi förekommer så att vi inte blir förekomna vilket inte är så tokigt. KA ringde och fick en tid så klockan 14:00 den dagen kan den som vill skänka en tanke eller två. Dagen innan samma tid är det annat som är viktigt.
På fredag
är det magnetröntgen och inom 1 vecka får vi besked om vad som är eller inte. Tessan har förlikat sig med tanken säger hon men jag tror att oavsett vad så blir det jobbigt för oss alla även om vi (KA och jag, samt övriga familjen) ställt in oss på MS. På något sätt är det enklare att hantera när det sas INTE är sagt rakt ut ännu på det sätt som läkaren kommer att göra veckan efter MR.
Det blir en svettig vecka oavsett vad som händer och fötter vad gäller resultat, icke resultat och läkarutlåtande. Tänk om veckan vore över redan nu och vi satt här med facit handen, facit som passade oss alla inblandade. Drömma går ju iaf.
Morsdag
gick inte helt obemärkt förbi och jag både grattade och blev grattad, tom KA kom med en liten söt sak. Mamma vann på sin ena present så hon var glad och nöjd. Bra att man har en syster som hittar på lite när jag missade deadlinen med beställning av blomster. Jag ringde och bad om att få vara med på syrrans så det var inget som bara blev även om det för syrran var en självklarhet. Käre bror glömde som vanligt att ringa mamma och ja, vad säger man om det då?! Skrattar och tänker, som vanligt då med kom-i-håget, han är go ändå fast han får rätt så ofta skäll av oss systrar för sin virrighet eller vad man nu skall kalla det för. *asg*
Nej, åter till det jag måste (vill och det är ren prestige för har jag lovat så har jag). En annan sak som kan vara viktig i sig är att jag har knappt surfat runt och därför heller inte varken kommenterat eller annat. När allt är klart och jag känner mig nöjd så återkommer jag i cyberspacet.
God kväll!

Restaurangernas Dag

är visserligen en hel vecka men vi skall dit alldeles strax. Insåg att tiden sprungit sin kos trots att jag varit vaken i många timmar. Det enda som snurrar är CMS, CMS och nej den blir inte bra jag får prova en annan osv. Lite info om evenemanget för den som vill

Mannfred får stanna hemma men vi sätter buren i vardagsrummet så att han får njuta av den sol som ser ut att kunna bli mer av även om det just nu gick i moln. Mannfred får inte följa med eftersom vi tar med KA´s ena brukare och sist reagerade Mannfred väldigt mot honom och det kan bero på att alla inte alltid är som många andra. Jag vet inte men det kändes tråkigt att det var så då så vi riskerar inget. KA´s andra brukare var med i veckan och Mannfred blev aldleles tokig i sättet mot honom också och det känns inte kul att ha en goja som gör så men det är kanske naturens lag i gökvärlden.

Ciao tills senare tillfälle!

Tiden går

utan att jag ens knappt kommer ihåg min hemsida eller mina mail fast det är en liten sanning med modifikation ;). Jag sitter och håller på med Apache, MySQL och diverse CMS (content management system) systeminstallationer för att testa vilka som blir både bra och simpel för den oerfarne slutanvändaren. Jag skall greja med en enkel, bra och talande hemsida åt Liberia Dujar och helst skall det mesta vara klart på onsdag och tiden bara rusar iväg.
Klockan är 00:28!
Nästan 5 timmar bara sådär, gisses. Timmarna rusade iväg och jag glömde av mig helt och hållet och NU säger kär make att han måste sova och jag lär väl hoppa i säng jag med, det är roligt med script. Jag har ätit med KA när han väl kom hem vid 22 tiden men annars är det cmsande som gjorts precis hela tiden.
Godnatt!
P.S Åsa, man kan visst bli helt trött att av få håret fixat. D.S. 🙂

Hårlös blev jag inte

men nästan ;). Jag kunde (bildligt talat) begått mord i dag utan större problem för gissa om slingningen höll på att gå galet.
Fröken ville rädda mig från gråa stråns sorger (skojar bara) och erbjöd sig att slinga håret med lite blont och i går köpte vi blondering. Fröken kom ner och började greja med hättan och en virknål och det var inte skönt men jag försökte hålla god min.
Det är lite knepigt med väldigt långt hår så kanske får jag skylla den delen på det iaf. När väl allt var genomdraget i hättan, jag öm i hela huvudet så börjar fröken smeta in blekmedlet men så fick hon sluta för även hon insåg att mitt hår var alldeles för tovigt eller något ditåt så det var bara att avsulta och dra av hättan.
Då djävlar… men jag teg fast jag både kved och nästan grät men inte ett ont ord jag sa. Fy fan säger jag bara och jag höll på att tänka vi klipper av skiten. Hättan gick inte att få loss och Tessan försökte så gott hon kunde och fick klippa hättan bit för bit på min vänstra sida. Jag säger bara aldrig mer på det viset. Efter nästan 3 timmars tid (inklusive hårdragandet) var hättan loss och balsam i mängder plus vatten och en hårborste och jag framåtlutad i duschen. Till slut var mitt hår nästan som det var innan allt började. Jag hade blivit av med en del strån (det varken syns eller känns men det låg en del i duschen) men det kommer nya så det löser sig kemiskt.
Tessan var envis och nu är jag slingad fast med folie. Det dj*a i kråksången är också att blonderingen hann med att både svälla och torka under hela processen men det blev bra ändå. Ett tag såg jag ut som ett rymdmonster med aluminiumfoliebitar i håret.
Och nu är jag så trött så jag skall gå och knoppa med mitt ömma huvud. Tessan fick tack och jag fick tack för att jag inte slängde ut henne under gången av det hela. KA kommenterade flera gånger; ”vad gör du med min fru?” och sedan såg han inte att det blivit varken bättre eller sämre utan hade ingen egentlig åsikt men det är okej.
Sov gott och mail kommer i morgon när jag orkar med lite mer men detta tog musten ur mig totalt. Förresten så är jag nöjd med håret.

Nyheter

är ofta både givande och läsvärda men dom sista veckornas skriverier om Knytby hit och Knutby dit, militärens missbruk av sin roll i Irak där deras tortyr mot människor slagit sjukhet med sjukhet i både bilder och vitnessmål (jag trodde vi människor var mer civiliserade år 2004 än under 60 talet) har gjort mig väldigt fadd och intresset att läsa alla dessa braskande och ”sensationella” artiklar har minskat. Jag kikar igenom men läser inte allt längre.
Undra vad som måste ske för att jag skall återfå mitt intresse att ändå läsa och ta till mig som jag gjort tidigare. Kanske måste Knutby rättegången vara över och dom skyldiga (inte fotsoldaterna utan dom som bestämde vad som skulle ske) vad gäller tortyren i Irak få stå till svars.
Jag vet mycket väl att världen vi lever i inte är en god sådan och om jag kikar lite bakåt verkar den inte bli mer god med tiden heller. Som liten trodde jag på dom goda, dom som gjorde livet bra för alla (inte Gud eller annat religiöst utan godhet i sig) och jag trodde att om vi alla bara hjälptes åt skulle alla få det bra. Det är mer än en utopi för sannolikheten till att något liknande blir är inte alls. Vi människor är för egoistiska och ser sällan längre bort än till den egna horisonten.
Knasiga tankar och funderingar kan tyckas men en sak är säker, dom är mina absoluta egna.
(Glömde skicka upp detta i går så det kommer nu)

Sjukheter

och vår egen David Peltzer och kanske tom ”Flickan som kallade DET”. Jag kan aldrig förstå rå grymhet och kommer aldrig i hela mitt liv att acceptera det heller. Jag begriper inte hur vuxna kan agera så här mot ens egna barn eller andra för den delen. Artikeln finns i dagens Aftonblad. Det fanns en kortare notis i gårdagens Expressen men den speglade inte det som står i dagens tidning.