Positivt tänkande

är av vikt i alla lägen men man måste då förmå sig att ta fram allt positivt.
Bröllopsdagen
gick i jobbets tecken och när jag kom hem mötte KA upp vid pendeltåget. Han hade stått i med städning och så stod där en fin röd ros vid min dator och en påse med en present i på min stol. Älskade make, det var en vetekudde. Jag hade inte köpt ens en blomma för huvudet var inte med även om jag kom ihåg dagen först, en kopp kaffe vid sängen fick Kallemannen iaf.
Vetekudden
måste jag bara skriva om. I julas ”fick” jag två i julklapp (jag var med och köpte dom själv och det var det enda jag ville ha i julklapp. Dessa båda har vi båda förstört så pass att det finns brännmärken på lakan och påslakan av den ena kudden. Den helbrända kudden blev tydligen så het att den fortsatte processen i sängen, under täcket, innan jag lade mig så den blev i sak bara en stor klump av och vi fick brännmärken på sängkläderna. Lite tur hade vi att det inte tog eld.
Den andra vetekudden har också fått för mycket värme så den har fått hål i tyget och vetet har liksom ramlat ur. Den används ff med ett örngott runt. Ja, jag vet, man kan sy ett nytt överdrag men husmor har jag aldrig hävdat att jag är. Kanske blir det så någon dag men inte än på ett tag.
För den delen är det ju så att livets skola lär en massor och helt klart är att livet stinker alltför ofta men vi är vana så vi grejar nog detta också.

Bookmark the permalink.

Comments are closed.