Bo kvar!?

Beskedet kom idag och ingen av oss känner ens tillstymmelse till något annat än lätt nedstämdhet och det är märkligt. Märkligt eftersom vi fick vår avbetalningsplan och nettot kvar att äta, köpa kläder, bli sjuk för osv blir otroliga 2000:- och jag vet inte hur det kommer att gå men vi har lyckats med snål budget förr så visst går allt och eftersom det är en avbetalningsplan så får eventuell extrapeng pga extra arbetspass eller annat behållas för den fasta summan att betala ändras inte. Vi betalar även in det själva och blir alltså inte vad jag känner livegna där heller. Den del av skulden som kvarstår efter 5 år skrivs av och där är det att ärlighet alltid varar längst. Dom skulder det gäller är orsaken och även sviterna efter företagets nedläggning och det är enbart skuld till staten.
Jag undrar när känslan av att ha kommit i hamn med 1 års vånda kommer. Det enda jag är är dödstrött och det känns märkligt. Jag blev både ledsen och nedstämd men tröttheten var nog värst. KA fattar inte riktigt beskedet heller men det kommer papper på det och då kan vi iaf se det med egna ögon för öron kanske bara hittar på.
Gårdagen
var tänkt till Skansen men vi fick stå där med oförättat värv iom att Mannefreddar inte fick komma in och det borde vi ha tagit reda på innan men, men. Syrran och co gick på Skansen och KA och jag tog spårvagnen till Norrmalmstorg och så promenerade vi runt, fikade och tog det lugnt i det underbara vädret.
Fött i trötterna är milt beskrivet men promenerandet i förrgår och går och kanske också mindre gåvänliga skor gör sitt till men skönt, ja.
Luftmadrassen
har klarat oss och lagningen har fungerat. Tur är det för annars hade vi nog inte sovit särskilt varken gott eller bekvämt.
Dagen idag
gjordes det i stort sett ingenting mer än att besöka fröken Sofia med föräldrar, avlämning av Andreas, syrrans äldsta, till Enskedehallen för morgondagens brottningstävlingar i Stockholm Summergames regi och en stund på balkongen i solen. Jo, Josefine, syrrans yngsta badade i Lillsjön, nästan tvärs över gatan.
Datorn är helt opririterad och mailen får vänta någon dag till. Intensivt och underbart gör att hjärncellerna inte varken kan, vill eller ens har lust att sitta vid datorn utan umgänget är trevligare.
Morgondagen fördriver
hejaklacken på Enskedehallen så håll gärna en tumme eller två att det går vägen för då blir det hejaklack även på lördag. Andreas är väldigt duktig även om jag inte begripe rmig på brottning ett dugg.