Kontakt är viktigt!

Det gäller allt här i världen, finns ingen kontakt händer det ingenting oavsett om det är ström det gäller eller kopplingar mellan människor. Här verkar det som vi ofta har problem med just kontakt både med människor och maskiner.
Lektion 1:
För ett antal år sedan lade tex vår tvättmaskin av och felsökning gjordes och då konstaterades att den var DÖD. Turligt nog fanns där utrymme så en ny köptes in och fraktades hem i vår lilla Skodas skuff från (en syn för gudarna och vi hade även två passagerare). Köpet tog inte ens 30 minuter om jag inte är helt fel ute.
Väl hemkommen började installationen av den nya. Den tvättmaskinen gick på 2-fas vilket inte gällde vår gamla maskin som krävde 3-fas. KA knotade på och efter en stund kommer han på att den gamla maskinen visst fungerade. Vi hade kollat säkringarna också och dom fungerade men vi missade en av dom 3 säkringarna och den slog ut hela maskinen. Vi hade köpt en ny maskin som vi egentligen inte behövde men inte lämnade tillbaks utan behöll eftersom den gamla ändå var rena rama reliken. Vi lärde oss en del då, kolla hela säkringsskåpet och nöj dig inte med en snabbkik.
Lektion 2:
Vi har länge haft problem med vår nummerpresentatör som började visa delar av telefonnumret och sedan bara lade av. I min enfald trodde jag att det var något helfel på den lilla Anitan vi har och att det kanske visade sig när vi kopplade in vår fax. Länge har vi (jag iaf) svurit över att man inte såg vem som ringt. Inte för att särskilt många ringer men det är roligt att veta.
I söndags när vi höll på med städandet började jag fippla med presentatören och tyckte kablarna gick knasigt osv. Provade olika varianter men ingen skillnad och så kom KA på den så otroligt fenomenala saken – kolla batterierna.
Fasen vad jag svor åt min egen dumhet för visst var det nya batterier den lilla Anitan behövde och ingenting annat. Min irritation över en trasig presentatör var ju helt bortkastad.
Ingen av oss är otekniska utan snarare tvärtom och fixar både det ena omöjliga efter det andra men en trasig säkring och döda batterier fick oss båda på fall. Tur att det inte var värre saker när det gäller det maskinella kontakterna för när det gäller dom i vardagslivet är lösningen oskönjbar trots otaliga försök att finna en anledning.

(2) Miss Lussekatt 2004,

kan det vara något för alla pälsbollar och dessa ägda? Vi har en underbar bild på Eddie med glitter i håret och det suraste kattansiktet jag skådat. Jag vet inte om man måste vara levande för att delta för Edgar är inte det men bilden är fin ändå. Tänk vad människor gör mot dom ovilliga familjemedlemmarna. För den som vill delta finns länken ->, Expressens Lussekatt 2004
Planen höll nästan hela vägen men vi reviderade den en aning. Min optimistiska bakidé togs helt bort och till det kom matlagning istället som även gick snabbare. Vi blev klara förutom dom däringa adventsstakarna som står längst in och bakom cyklar och massor av bråte och dom får alltså vänta tills i morgon. Glögg blev det ingen utan den väntar vi med tills annat tillfälle. Glöggen försvinner ju inte heller utan den stannar nog kvar i sin flaska.
Jag såg att jag ligger efter med svar i gästboken och i kommentarerna och jag får ta mig i kragen i morgon och se om jag hinner med det.
Trevlig avslutning på helgen och god kommande vecka.

Dagsplanerna är många

och vi får se hur långt vi kommit när dagen är över. Det är ett vackert första adventsväder, stora vita flingor som singlar ner och gör utsidan vackert vit. Storleken på flingorna ser ut att ändras till mindre och blötare och då kanske det vackra vita är ett minne blott om några timmar och nar ersatts av snösörja.
* Adventsstakarna (faststättning av dom krävs med tanke på Mannefredde ”bin Laden” Jonsson
* Matlagning så vi har matlådor minst hela veckan
* Dammtorkning
* Badrummet (allt)
* Dammsugning
* Golvskurning
Dator av och skurhinkarna redo och antingen är vi nöjda i kväll/natt eller så är vi missnöjda.
För er som har en lugn och skön första advent så njut av den, vi skall göra detsamma fast på det mindre lugna sättet. Musiken måste på annars händer ingenting.

Första advent i morgon

och inte en pryl framme än så länge. Misstanken är stor att inget kommer fram ikväll heller för vi är båda så pigga så vi undrar hur vi skall orka äta. Nej vi har inte varit ute och rumlat mer än om man kan kalla pälsbollarnas nattliga störning av oss tvåbenta för rummel. Nattliv kan det kan det definitivt kallas för.
I morse var jag så arg
på Gubben (pälsbollen, INTE KA) så jag kunde ha skickat honom med expressbrev till Bangkok eller annat land lika långt bort. Till och med i sömnen började jag vråla åt honom med resultatet att KA defintivt vaknade och jag likaså men då hade Gubben hållit på att trampa och spinna under några timmar, fram och tillbaka många gånger. Det är inte lätt när man är pälsbollägd och inte tvärtom.
Nyss hemkommen
från Willys i Bro och med ett antal kassar med både människogott och kattgott. Mannfred äter ju vårat så han får ingå i det människogoda. vi köpte även en flaska Blossa lättglögg men vi glömde mandeln. KA tyckte vi kunde ta vanliga nötter för vi har några gamla och då tänkte ja att somliga kan dom 🙂 Nej, en påse mandel köper vi imorgon för lite juligt är trevligt och doften är väldigt trevlig.
Vi träffade en av våra gamla och f.d. kunder på Willys och det var roligt för det var faktiskt länge sedan, 1½ år sedan sist. Tänkte på det och vårt första möte med Karin som var i första lokalerna, den ombyggda ladugården. Den dagen var det så mycket flugor som for och jag tänkte att den kunden aldrig mer kommer att komma men där hade jag fel. Flugor jagar inte iväg folk bara sådär.
Nej nu måste jag ta reda på fläskfilén (svensk) som skall bli wok. Ha en trevlig lördagkväll och med tanke på att det är ljustider numera så snälla tänk vad du gör med det brinnande ljuset, ditt hem kan brinna upp så aktsamhet är viktigt.

Snabbmat eller snabbmat?

Stekt fläsk med löksås och potatis, hemlagad såklart, stod på menyn i dag. KA börjar jobba 15 och vi tänkte äta en tidig middag eller sen och annorlunda frukost eller vad man nu vill kalla det för.
Sagt och gjort, jag började med maten men såg att det kanske var i senaste laget. Okej, hinner vi inte äta tar du med dig matlåda kom vi överens om. Vi hann inte äta och KA tog med sig stora delar av maten och ett berg med potatisar. Såsen (det tar nästan 40 minuter för att smaken skall komma till sin rätt och det är så gott) kanske inte hann bli helt klar men han ville så det är hans problem. Jag begriper inte var den maten skall få plats någonstans för KA är inte stor men han äter som en häst men mängden potatisar fick mig att tappa hakan, minst 8 och det var inga minipottar precis.
Så vår middag blev snabbmat á la takeaway och jag har ännu inte ätit mer än smakat av det som ligger i kastrullen och några stekta fläskbitar under tiden liksom, brukar smaka som godast då. Gott, mmmm. Jag gillar oftast min egen mat men inte alltid.
Min löksås kanske inte är som man skall men som jag skall. Jag gör såsen på den lätt frästa löken och sedan häller jag i dom stekta fläskbitarna så får allt koka ihop sig tills det smakar gott enligt mig.

En blomst om dagen…

kanske är receptet för att höja en mungipa eller två eller mailet med foton och en stor peng eller erbjudandet om ompyssling med hårfixerier och prat. Jag måste säga att jag blev varm inombords, väldigt varm och väldigt glad och också väldigt tacksam för orden, omtankarna, gesterna och handlingarna på nätledes och på annat vis. Det blev inte bara en mungipa utan flera. TACK!
Det kändes ganska urfånigt och jag kände mig ganska dum för responsen för min tanke var absolut INTE att någon/några skulle känna något varken måste eller behöva. Jag skrev bara ner mina egna känslor som svämmade över en hel del den dagen och kommer väl att komma och gå men livet är så, det kommer och går i vågor. Egentligen så har vi det ganska bra, jag älskar min man, vi har någonstans att bo och vi har viss inkomst även om det mesta försvinner och vi har det ganska okej. Det finns dom som har ännu mindre att leva på om än alls något och med tanke på vädret och andra omständigheter så har vi det bra.
Gårdagens snökaos
gjorde som vanligt sitt i Stockholmstrafiken på alla plan. Jag blev bara 15 minuter sen i förhållande till när jag brukar landa. Hemresan blev värre, den tog ganska lång tid. Signalfel redan i Karlberg och då hade vi prescis börjat åka från Centralen men med ett leende går det mesta. Köerna, pendeltågen, bussarna och människorna. Kallt var det också på tågen, perongen och i väntan på bussen. Mössa har jag ännu inte dragit på mig fast jag manat på kär make så han har sin hemska, ”fina” mössa från Gränna och där han ser ut som en riktigt hottentot alias byfåne i.
KA älskar sin mössa och från mig får han alltid garv och leenden för den är ganska ful men värmer väldigt mycket. På tal om den mössan så kostade den extra vända till Gränna trots att vi faktiskt skulle åkt en helt annan väg hem från Göteborg än vägen förbi Gränna. På nervägen hittade KA den mössan men den var dyr tyckte vi båda. Under tiden i Göteborg suktade och suktade herrn och ville så väldigt gärna köpa den däringa saken så vi tog vägen förbi Gränna och KA´s älskade mössa.
En parantes,
om 19 besökare har hela Gökboet haft 100,000 besökare sedan 3 år, på det 4:e. För oss är det mycket för ingen av våra sidor drar särskilt mycket. Antal besökare inkluderar inte våra gäster utan ”bara” familjens och det är lite roligt ändå.
(Glömde ju länken) Vinn en julskinka tipsade Chadie om men jag lär nog inte vinna någon, 28,8 har jag lyckats med som mest innan jag gav upp. Vore inte så dumt att vinna en för skinka är bara så gott trots att jag är djurvän älskar jag kött men inte rådjur och inte hare av etiska skäl.
Blaj, blaj som vanligt men en sak är säker och det är mitt eget blaj, blaj.