Mobil i backen och nytt batteri.

I går var jag på infot om den ena kursen och det var väl okej. Kursen har plats för 12 – 15 deltagare, kurslokalerna var förberedda för 70 deltagare och vi var så många så att dom fick dela upp infon på två lokaler samt att vi var hur många som helst som tog in extra stolar och eller stod och lyssnade. Tro hur många av oss alla som ens kommer att kallas till någon form av första intervju. Urvalet går precis till som vid en anställningsintervju. Hittills hade över 200 ansökningar kommit in och det var kanske så många som var åhörare totalt sett.
Efteråt insåg jag att jag borde ha skrivit om mitt faktiskt sociala jag och att jag är en problemlösare som gillar att ta tag i saker och ting osv, osv. Men min ansökan är redan inlämnad och om den biten skrev jag inget alls.
Om den andra sökta kursen vet jag fortfarande ännu ingenting och min handläggare på AF lovade höra av sig snarast. Jag får väl ringa henne i morgon och fråga om, hur och vad. Handläggaren slutar på fredag för att arbeta på en annan Arbetsförmedling. Undra vem jag får då. Turligt nog är den tidigare ökända handläggaren på AF inte kvar där längre så honom riskerar jag inte att tampas med men det blir väl en ny stjärna i någon form.
Bilen krävde ett nytt batteri
så det var till slut bara att införskaffa ett sådant men vi fick medlemsrabatt vilket inte gjorde något alls. Får se om det går bättre och vi (KA) slipper ha både laddare, kabel och gott om tålamod varje morgon. Jag måste ge kär make en stor eloge och jag är så glad för att han fixar och jag får liksom vara bekväm. Tänk att sådant grejade jag alltid själv förr men det var då det.
KA är arg
men det tog några timmar och tankar för honom att bli det (han har lång startsträcka för det jag kallar att bli arg men som han i princip aldrig blir). I morse när han precis hade kommit innanför dörrarna på jobbet kom en boende farande som ett jehu och KA han inte lägga bort sin mobil och andra saker utan fick lägga dessa där det gick för att ta hjälpa denna boende att komma loss. På sekunden så for mobilen i golvet med hjälp av den boende som viftar mot allt som finns inom räckhåll. KA hade valet att hjälpa henne eller se till att hans mössa, mobil med mera kom ordentligt utom räckhåll och på den rätta platsen men valet var inget val i sak, människor går före.
Det är en dyr mobil som var något av det sista som köptes in innan vi insåg att vi måste lägga ner och vi kommer aldrig att kunna köpa en likvärdig med vår ekonomiska situation. Även om vi kanske kunde ha levt på luft så prioriterar vi inte en sådan telefon, för oss är det en once in a lifetime grej. I sak är det INTE därför KA är arg heller utan mer flatheten och noll responsen om att ersätta mobilen och motfråga från en chef om varför mobilen var med. Grejen är att KA ofta söks av arbetsgivaren för att hoppa in extra och eller ändra pass osv via just mobilen och det händer ofta att inköp bes om när KA är på g till jobbet och utan mobil hade det inte varit möjligt.
Detta med mailen
som ibland fungerar och ibland inte gör mig snart tokig och jag antar att det INTE är enbart webhotellet utan en kombination som det verkar vara av min dator och serverstrul. Jag skall strax starta om datorn för mina försök med cmd arp -d* fungerar inte. Lusten med datoriet försvinner mer och mer för det är inte roligt när det är en massa strul som man själv inte kan påverka.
Skall alldeles strax in i duschen och sedan en tidig kväll för mina ögon vill inte vara vakna riktigt.