Upprörd är bara förnamnet!

Jag antar ju givetvis att jag INTE är ensam efter att ha sett tv4´s Kalla Fakta. Jag kan inte förstå det totalt föraktfulla sätt hela tsunamikatastrofen behandlades på. Nu när känslorna är mer lugna och sansade eftersom vi inte står mitt i detta totala kaos idag när vi ser hur det var då, då när ingenting skedde.
Jag skämdes när jag såg programmet och skall egentligen vara i säng för klockan tidigt 🙂 är det dags att gå upp. Jag skall se debattdelen som börjar klockan 23. Jag kan bara inte missa den för jag undrar hur ansvariga tänker förklara, särskilt nu med facit i handen bestående av fax, av människor som faktiskt var med, människor som gjorde det dom skulle, människor som absolut inte gjorde det dom skulle, nonchalans mot dom nödställda stående mitt i död och kaos osv, osv. Jag har bara en sak att säga om det hela, total inkompetens av dom som är ansvariga i slutänden och att sedan fortsätta upprätthålla en fasad med att vi har gjort allt vi har kunnat, skyller ifrån sig på enstaka UD tjänstemän, skylla på ambassaden i Thailand och fortsätta att skylla på alla andra förutom sig själv och också ta ansvar därav.
Jag tillhör inte dom som skriker avgå, avgå men nu har jag inga andra ord åt eländesbeslutaren, även kallad påskkärring på www.ior.nu (gästboken). Flathet uti fingerspetsarna. Jag kan förstå att ingen förstod av oss som inte var där men UD fick förstahandsinformation hela tiden och VISSTE men agerade inte.
Jag kanske överreager men jag kan inte begripa alls hur somliga hela tiden verkar befinna sig på en helt annan planet än resten av världen.

Femman v. 06 – Flygvanor

1. När och vart flög du senast?
Det var till Lanzarote år 2001, alldeles förskräckligt länge sedan.
2. Vilket ögonblick föredrar du; start eller landning? Varför?
Varken start eller landning pga av att jag under alla år vi flög Liberia – Sverige, Ghana – Sverige och så någon runda till Norge har jag kräkts. Skall jag välja någon trots allt så är det starten. Det är häftigt när man känner tyngdkraften och nästan sugs fast i sätet och så upp, upp i det blåa (om man flyger dagtid vill säga) så brukar det suga till i magen, nästan berg-o-dalbane känsla.
3. Längst bak, mitten eller fram? Fönstret, mitten eller vid gången? Varför?
Som liten eller stor? Det finns en viktig skillnad mellan di tu. Som liten var jag rädd för att någon skulle kapa planet så då ville jag sitta nära motorerna för även om någon kapade planet skulle vi kunna forstätta flyga för vi hade motorerna.
VIKTIGT! KAPA betyde för mig såga itu.
Numera har jag ingen egentlig åsikt för många plan är annorlunda byggda och har motorer både här och där. Min önskeplats är att sitta där det är så litet biljud som möjligt från motorerna.
4. Är du/har du någongång varit flygrädd?
Jag, när jag var liten (7 år) och flög ensam från Narvik till Ghana för jag var så rädd för dom där som skulle kapa planet, såga itu det alltså och ville vara säker på att sitta nära motorerna så att vi kom fram till Kotoka International Airport i Accra, Ghana.
5. Vart ska/vill du flyga härnäst?
”Hem” både skall och vill jag. Jag har inte återsett mina uppväxtsländer, Liberia och Ghana på så många år, hela 28 år sedan och innan jag fyller 50 skall KA och jag åka ”hem” Jag vill visa var vi bodde, var jag i skolan, var byn finns där jag är hövdingadotter, mina vänner, våran beachclub, Aburi Gardens, looperna i Buchanan, ja hela min uppväxt och en vacker dag så.