Efter loppet var det mysigt!

[Lyssnar på: Afrikan Beat – Bert Kaempfert – Spanish eyes (02:26)]


(Fortsättning på föregående skriveri av Tjejtrampet)
Vi tog igen oss i godan ro och sedan bestämde vi oss för att få i oss något i magen. Hejarklacken/serviceteknikerna hade ätit under loppet då deras tjänster för tillfället inte behövdes (synd för dom för maten vi åt var så god och dom käkade burgare). Sandra och jag cyklade till bilarna och där – chock – BÖTER på 700:- och alla andra drygt 40 bilar hade samma fina böteslapp och skälet påstods vara något med terräng. Jag säger bara en sak, att cykla i Tjejtrampet var fasen så dyrt böterna inräknade.
Vi for iaf iväg förbittrade över böterna och insåg att en fight med Polisen över böterna inte var någon mening med alls och försökte förtränga eländet. Vi snurrade runt ut mot Djurgården och någon finurlig dam i resesällskapet pratade om Rosenträdgården och något sådant visste ingen av oss något om me rän att Sassa varit där för länge sedan. Vackert var det när vi väl hittade till rätt ställe, Rosendals Trädgård Kika i trädgården och tänk när solen skiner lite lagom och änder vankar av och an i väntan på en godbit eller två. Maten är dyr som attan men så gott det var och jag äter det gärna igen. Kaféet har en ekologisk linje med det mesta biodynamiskt egenodlat.
Vi satt där ett bra tag och bara njöt av den rogivande omgivningen men då satte nöden in (gisses vad stel och mörbultade jag kände mig när jag klev upp) och kön till toan tog lika lång tid som kön till den hemmagjorda glassen där KA köade. Glassen åts och vi satt en stund till i godan ro och sedan var det dags att knyta ihop dagen och styra kosan hemåt.
En underbar och slitsam men rolig dag fick ett lugnt och trivsamt avslut för både knopp och kropp och sällskapet gjorde sitt till trots den stinkande cykelbyxan med vadering i rumpan och trots böterna. JAg skulle utan att tveka göra om loppet och sedan åka med sällskapet till samma trädgård och åtnjuta friden. Frid och frid, änderna blev nog inte så glada när lyckliga småknattar jagade dom stackrarna, det var jakt med iver i fötterna och lycka i hela ansiktet.