Här sitter jag och funderar helt solo om vi nu bortser från alla dammråttor som glostirrar på mig, pälsbollarna som ligger och latar sig samtidigt som dom hårar ner våra sängkläder så man kunde sticka tröjor av allt, Mannefredde som precis vaknat och nu njuter av att sitta i fönstret på hennes sittpinne (Hennings konvalesens pinne) och sköldisarna som solar på glasskivan, KA jobbar ännu dryga 6 timmar och solen skiner utanför och så sitter jag alltså här.
Helgen bara försvann i lätt mental kaos men det är vi ju vana vid här om jag skall vara sarkastisk eller negativ eller vilket som. Långfredagen var tänkt som middagsdag eftersom KA var ledig och sedan var det databasfixerier, möten och några timmars jobb och vila resten av helgen. Av det mesta blev intet även om vissa delar blev något av. Jag har gjort det som inte hanns med, rättare sagt var tvunget att göras på jobbet, vi åt middag på fredag men den blev inte ens i närheten av det vi tänkt. Resten av tiden har ägnats åt vad fan meningen med allt är egentligen. Detta har inget att göra med bostaden alls utan betydligt viktigare saker.
Önskan om det kan vara oskyldigt är total men frågan är hur det är på den fronten egentligen och med facit i handen om hur saker har farit fram och varit är undran om hur troligt det oskyldiga är. Tänk om, jag önskar så att tänk om blir rätt denna gång, bara en gång kan det väl bli rätt, snälla.
Det jag känner mest är varför skiter sig det mesta för somliga och andra glider omkring på sina satans räkmackor och fattar inte ens hur det är att vara panka eller ha andra normala vardagsbekymmer. En del människor verkar totalt främmande för svårigheter som är en del av dom flestas vardag även om problemen inte skymtas.
Ibland har jag frågat mig varför om många saker under livets resa och någonstans har jag alltid kunnat se att okej en erfarenhet rikare men nu finner jag inte den meningen alls för vissa erfarenheter blir man inte rikare av. Jo säger säkert någon, alla erfarenheter gör en rikare och då svarar jag frankt att skit på dig för du vet inte vad du pratar om. För den delen undrar jag varför somliga skall vara rika på erfarenheter hela sitt förbannade liv och andra inte. Jag tycker också att någon förbannade gång kunde väl mer tid ges mellan skiten så att man faktiskt mäktar med trots att man egentligen inte gör det.
Vad fasen skriver hon om tänker kanske en och annan och det får ni isf fortsätta undra för här skriver jag det inte men känslorna kring saker och ting platsar här för det är som sagt min Tankebok oavsett om den är begriplig eller inte för jag vet precis vad jag skriver om.
No comments