Bloggutmaning – önskningar inför 2007

Har blivit utmanad av Åsa som blev utmanad av Annica Tiger som i sin tur fått utmaningen från Citizen Media Watch. En bloggutmaning med andra ord.

Mina för år 2007 kommer här:

Jag är en ren egoist i dessa 5 önskningar för allt annat som ligger utanför det kan jag i dagsläget inte göra något åt och rent krasst orkar jag inte bry mig om det heller.

  1. Min högsta önskan är faktiskt att år 2007 blir motsatsen till vad 2006 har blivit på alla plan som bara är möjliga och det innefattar allt från sjukdomar, dödsfall, socialt nätverk till dräglig ekonomi. Blev det bara lite bättre skulle jag nog le åt det också. Vad gäller att få miljoner så nöjer jag mig med det vi är skyldiga fogden och tom min del av skulden räcker långt, 2 tunga år till känns evighetslånga just nu.
  2. Min gnista vill jag få tillbaka för den har varit borta alldeles för länge. Jag saknar mig, åtminstone den bild av mig själv jag haft, för nu är jag allt annat än det jag vill vara.
  3. Förstå vad det är som händer med min kropp och att något enkelt fixar det för det blir bara värre och inte ens en kort vända på affären funkar utan att hela jag värker och blir det jag avskyr, en gnällspik.
  4. För familjen önskar jag just familj (och det som ingår i familj från min synvinkel) och att alla skall må bra. Det innefattar alla nära oavsett biologi eller ej.
  5. Sist så önskar jag att lillfröken Moa snart väger sina 5 kg och att hon och jag går på promenad hand-i-hand om inte alltför länge. I den önskan ligger en frisk fröken som kanske inte springer marathon men i övrigt har ett friskt hjärta.

Många har redan utmanats och jag försöker med Ingrid, Kalle (som numera är med blogg), Tuija, KA (han måste ju skriva någon gång) och sist men inte minst alla andra som gärna vill

Det kunde ha blivit lite mysigt

men det bidde inte så. Vi skulle baka och greja knäck och kola i eftermiddag kväll men som vanligt (jag borde ha vetat bättre) så blev det "sjukt" (all reasons are good reasons) så barnet kom inte. Tappade både lust och den glädje som ändå hade infunnit sig och blev arg på mig själv för jag vet ju att det alltid blir så här.

Redan innan denna vecka hade KA och jag ställt in oss på att vi blir solo och den första sorgen böts sakta men säkert till något positivt och glädjefyllt. Vi började fundera över vad vi ville äta och vad vi skulle kunna handla. Vi bestämde lite löst hur vi skulle göra och sedan började vi båda se framemot Julen utan resten av den s.k. familjen.

Helt plötsligt så blev det ändrade planer för en i familjen och det skulle firas lite juligt här trots allt. Vi skulle baka lite och greja godis och ha det allmänt trevligt idag (första icke arbetsdagen denna vecka). Dum som jag var såg jag fram emot dagen i dag med skratt, tjo och gemenskap men … Nu är jag arg på mig själv för att jag än en gång så gärna ville tro. Jo, besviken, självklart är jag besviken men jag är van ändå gör det faktiskt ont trots att jag är vuxen.

Det sorgliga med att bli van av besvikelser är att där finns något sakta men säkert vuxit fram och som känns som nolltolerans. Jag kapar utan tvekan numera, passar jag inte så passar jag inte och jag trugar ingen. Efter att försöka få till umgängen både inom och utanför familjen och det liksom aldrig ges ens respons så inte fan tänker jag fråga något mer. Your loss and my mental salvation.

Skinkan är iaf klar och KA filar på ett julkort (KA har varit riktigt sjuk sedan förra onsdagen och är nu mycket friskare). Hela veckan har han gjort lite här och lite där mellan det febriga sovandet trots att han inte alls borde. Det är fint här och advenstakar blev det ändå för dom hade för 49:- styck på Coop. Våra från förra julen hade lagt av, ingen felsökning gav några som helst öppningar för att kunna laga något.

KA gillar rödbetssallad så en sådan skall jag göra snart, koka knäcken, baka cocoskakor och syltsnittar och janson blir också ikväll. (Det som inte blev blir i morgon eller en annan dag, nu går jag och lägger mig. 22:05) Köttbullarna gör vi tillsammans i morgon förmiddag. Efterrätten blir något enkelt för den som skulle baka mandelformarna uteblev.

Ensamhet är ibland positiv men lika ofta är den faktiskt en ond nagel i ögat. Jag sörjer det som jag så gärna ville ha men som aldrig blev. Det är bara att inse att både KA och jag är ena riktiga ufos som inte tar emot det som bjuds när det bjudna oftast är sista hands alternativet. Ufos kan jag ändå inte riktigt hålla med om för även vi har självkänsla och någonstans får det räcka.

 

Redan jul – är du sen

Så illa är det inte här men om du behöver så kan du läsa Aftonbladets tips för att rädda julen på 9 minuter som jag kopierat in nedan.

Mat & klappar för 900 kronor

Mat:
Julskinka, Scan färdigkokt 2,1 kilo: 194 kr.
Mamma Scan, köttbullar: 25,90 kr.
Risgrynsgröt i tub (till ris à la Malta): 12,50 kr.
Rödbetssallad (nästan sillsallad): 15,90 kr.
Två sorters sill: 26,90×2= 53,80 kr.
Ost (nästan julost): 44,90 kr.
Julvört: 25,50 kr.
Julmust: 24 kr.
Prinskorv: 21,90 kr.
Potatis: 19,90 kr.
Julöl, sexpack: 63 kr.
Clementiner: 24,90 kr.
Aladdin, choklad: 65 kr.

Klappar:
Pocket till frun; Michael Connellys ”Fällan” 63 kr.
Video till stora sonen: X-men 1,5, extrapris: 86 kr.
Ljudbok till mindre sonen: ”Narnia – Häxan och Lejonet”, 149 kr.

Julpynt:
Wunderbaumgran: 17 kr, kan placeras med ställ på julbordet i brist på äkta vara.

Summa för dräglig jul, mat och klappar, för en stressad familj: 906,20 kr.

En lucia kom till Kungsängen

Moa lussar

och inte vilken som helst utan undersköna fröken Moa som närmar sig 3 kg´s strecket. Det syns ju även en liten tomte där och jag gissar att storleken passar nästa jul. Gud så söt hon är kära föräldrar.

Tusen tack för det underbara kortet, ett leende på läpparna och varmt inombords när man ser lillfröken. Kika gärna in och följ hennes framsteg, det är mysigt och nervöst att få hänga med på ett hörn. Vi är ju hennes fanklubb men det finns säkert andra fans därute också.

Besök och bloggträff

Äntligen fick vi (jodå Gevalia fanns) av Åsa. Vi (KA och jag) mötte upp på Centralen och tog en lagom runda på stan med liten shopping på Åhléns/Hemköp innan vi tog pendeln hemåt. Vi hade KA har rensat och röjt i vårt stora sovrum som är mer ett förråd än något annat så att Åsa skulle ha lite eget utrymme. Det positiva med röjningen var att en del av röran från vattenskadan har blivit mindre röra.

Efter att vi landat hemma blev det lite ost och keks med vin till, inga tetror som bara försvann i ett nafs. Lite kul var det eftersom vi har gamla viner som skulle vara goda som vi provade och det stämde, trots att det borde ha druckits ur annat år så var smaken bra. Roligt att få dela det med Åsa.

Lördag gav en efterlängtad frukost (den varan har vi dåligt av här, inte för att ingen finns utan mer för att det bara inte blir så. Lite märkligt för en lugn(? inte med två stycken caiquar men rolig och skrattig) frukost är mer än trevlig och en bra start på vilodagen).

Julmarknad hägrade (åtminstone för mig) men snöbristen ger ju ingen särskild julstämning och då kan man spela hur mycket julmusik som helst. Blöta droppar i ansiktet är inget jag kan få julkänsla av.

Det blev Sergelstorg, , rundor till och från Stortorget, Kungsträdgården och så en fika på Kulturhusets ena kafé.

Vi (Åsa, KA och jag) mötte upp Annica på väg till en minibloggträff på Harry B James. Vi var först på plats men ganska snart dök Johnny upp och så kom delar av Uppsalamaffian Åse och AG (som har bilder om någon vill se) med assistenten Mr T. Monica hade försvunnit men det löste Annica genom att slå en signal och sist men inte minst kommer Mr. Succé Arto med sambo.

Det var roligt att återse ansiktena och prata en stund. Lite lustigt var att tankar man har om andra som man inte träffat kan komma riktigt på skam när man ses och det är väl fascinerande. Det var intressant att höra fler som trodde det jag en gång trodde men som fick omvärdera det trodda ganska fort. Bara för att man verkar vara på ett sätt så är det inte riktigt så för det skrivna kan aldrig ersätta det muntliga och personliga.

Det blev hemkomst och sedan var liksom helgen redan slut och vi sa hejdå til Åsa på söndagen efter en kort sightseeing av vårt gamla liv och en fika i Jakobsberg.  Vi hade tänkt göra en runda på stan men vi gjorde en runda här hemma istället och både Mannfred och Kurt Grönstedt tyckte det var vårt bästa beslut hela den helgen.