En dålig början

behöver inte vara för evigt. Året började med att min dator dog och jag menar dog. Den går att starta så vi vet att den får ström men mer är det inte för inte ens biosen kickar i gång. Datorn startar alltså inte upp och felsökning har gjorts på alla möjliga och omöjliga sätt. Ingen dator för min del men hårddiskarna finns så information går att komma åt tills det regnar manna eller så. Ledsamt för mig men det går utan också även om det känns pest.

Lite svårt med obesvarade mail för dom lär förbli obesvarade eftersom dom inte finns fysiskt just nu.

Min lilla bärbara har plockats fram och är vad jag får använda mig av hädanefter. Den är väldigt seg men går att surfa på men det är inte kul att sitta framför datorn längre. Det i sig är positivt på ett sätt för det finns annat att göra.

Helgen har gått och jag har för första gång på länge känt något som liknar harmoni. Jag har haft musiken på i stereon och haft lust och det är en evighet sedan. Här har grejats och donats och känslan av att något som liknar mig skymtar därborta. Det är en skön känsla och den har varit borta alldeles för länge.

Den känslan är där trots att vi faktiskt är tvärpanka (vi har inte slösat), värre än våra normala panka månader, sjukdomar och allt annat i församlingen. Jag förundras men gläds åt det.

Dags att dra innan KA får hybrisar. Jo, jag tar hänsyn till honom trots att han faktiskt är både ful i mun och annat med det han skrev i går.

Till en annan gång.