På gång igen, skönt och skönt

att äntligen börja bli människa igen och kanske också äntligen kunna använda MT som det är tänkt. Vi har flyttats till en ny server som har både PHP5 och MySQL5 och tanken är att börja köra fastcgi men det orkar jag inte bry mig om just nu. Minnesresurser ströp saker och ting så att det mesta gick trögt om det alls gick. Otroligt skönt med suverän support på ett suveränt webhotell, Binero (f.d. Aleborg)

Tuffa dagar har det varit och turligt nog (hade så ont på vänster sida vid örat uppåt och nedåt sedan tisdagen så jag hade inget val) blev ett till läkarbesök i fredags och då konstaterades öron- och bihåleinflammation och att jag var mer än risig. Ny medicin, Spektramox skrevs ut men jag fick något som börjar på B istället. Spela roll vad men det funkade för jag har börjat känna mig som människa igen. Tack och lov, så risig har jag inte varit på många, många år.

Vem är jag som klagar när det för andra bara går en väg. Vi går alla den vägen men för en del är den vägen betydligt mycket kortare än önskat, behövt, velat osv, osv. Jag har så svårt för just detta när man vet att döden väntar runt hörnet, hur sjutton skall man vara, vad skall man säga, vad fan finns det att säga. Jag blir bara så ledsen så jag vet inte vad jag säger utan orden bara ramlar ur min mun eller så tystnar jag. Vi skall hälsa på men några bacilldjäklar kom i vägen och man besöker inte någon med baciller som tar ifrån det lilla av kraft som är kvar. Det känns som att tiden bara rusar iväg och jag vill inte komma för sent. Livet är orättvist och ganska makabert ibland, rättare sagt hela tiden men det är bara när vi ser det på närmare håll som vi reagerar på det.

Nu skall vi säga hej till syrrans 2 ”barn” som precis har kommit upp från Göteborg eftersom dom har lov nästa vecka.