Väntan på en färdig ersättningsserver

är inte kul för det liksom dör både här och där under tiden. Jag vet att det blir bra men det är inte kul med allt som inte fungerar eller lägger av mellan varven och det är en del varv nu 🙁 Varven innefattar både mailen och websidorna och funktionerna.

Litet test bara!

Updaterat: 2007-11-28 kanske  kan det fungera i kväll, den som väntar får se!

Fattig och rik

Fler gamla saker i gömmorna som inte blev mer än utkast.

är två kontraster och i många fall kan det ena bero på det andra. Dom som undanhåller skatt gör det ju på bekostnad av andra samtidigt som många av dessa skattesmitare vältrar sig i lyx och andra livsförhöjande varor.

Jag är varken fattig eller rik men kan bli fattig. Jag betvivlar på möjligheten att bli rik även om jag envist köper lotter och annat så gett upp har jag inte gjort. Det är inte den sortens varken rik eller fattig jag menar.

”Fattigvård för B-lag bland arbetslösa”

”Nolltaxerare ägde lyxbilar”

Att nedvärdera andra och höja upp sig själv

Detta skrev jag 27 februari 2004 men gjorde det inte mer än som utkast. Jag kikade igenom mitt arkiv och såg den. Den är lika aktuell idag och artikeln från Aftonbladet finns också kvar så jag lägger ut den för egen saks skull.

är väldigt vanligt även om vi människor inte gärna låtsas om det. Situationerna jag menar är tex när andra barn strular till det, hamnar på andra sidan rättesnöret, får problem med psyket (tillfälligt eller permanent), får ätstörningar eller andra saker som är väldigt vanliga i dag. Jag förundras över hur snabba andra föräldrar är på att anse det vara dåliga föräldrars fel att barnen hamnar där. Det är så lätt att anse att mitt/mina barn aldrig skulle hamna där för vi har minsann så bra relation osv, osv. Det är där fördömandet kommer som jag menar. Man häver sig ovan den drabbade familjen och anser sig ofta vara så mycket bättre än dom där.

Mina barn och andras ungar är gammalt men ändå väldigt talande om hur vi ofta väljer att hantera händelser eller annat med andras barn och andra vuxna som ofta i sin förtvivlan sliter sina strån och går sönder mer eller mindre frekvent. Varför dessa tankar? Jo artikeln i Aftonbladet som rör ett sjukt barn som försöker ta livet av sig, gång på gång på gång.

Jag tycker snarare att föräldrar borde visa mer både toleranser och även omsorg gentemot dom drabbade föräldrarna för drabbade är dom. Mången gång sitter föräldrar och undrar hur det kunde bli så här, vilka fel man gjort osv, enkelt beskrivet så begriper man ingenting till att börja med. Detta visar på en större insikt i situationen än det dom dömande föräldrarna visar upp.

Föräldrar med barn som halkat fel har det oerhört svårt och behöver allt annat än kritik. Svårt?! Jo, det är oerhört tungt att vara förälder till struliga barn, sjuka barn eller barn som inte är som ”alla andra” (det är väl knappt någon i dag men kanske förstås min mening ändå)

Barnet har ett rent helvete vilket är sanning men en annan sanning är att föräldrarna har ett minst likadant helvete och deras förtvivlan finner inga gränser av vanmakt. Jag känner igen situationen alltför väl och kände igen föräldrarnas ångest, oro, kval, felsökandet med frågor kring hur var och varför. Självrannsakan och orsaksfinnandet finner inga som helst gränser. Det är här föräldrar i en sådan situation behöver stöd men oftast för dom inte det, inte ens av dom s.k kunniga, dom som anser sig vara proffs med alla svaren till det som sker.

Där brister mycket i hjälpen att hjälpa dessa barn att komma igen. Det är ju ändå föräldrarna som skall klara av att stötta i vardagen och ges inga verktyg blir situationen oerhört svår.

Tidig morgon, sen kväll eller en lång natt

ja, det kan man undra men nu skall det bli skönt att sova. Nejdå, det var ingen stökig natt så långt vi såg, märkte av eller visste om men vi hjälpte en person i behov av hjälp och det tog sin runda tid. Man lär sig nya saker varje dag och vi lärde oss flera nya saker nu i natt.

God natt!

 

P.S Jag gissar att Kurt och Mannfred vaknar tidigt 🙁 D.S

Söndag och snö utanför

I dag är det pappornas dag så jag säger grattis till dom pappor som förtjänar det och dom som inte gör det tycker jag synd om för gissa vad dom har missat.

KA jobbar och slutar 15 och tills dess har jag en hel del som skall göras (som vanligt med andra ord). Tessan har beställt köttsoppa (min egen variant utan alla dessa hemska grönsaker i, som jag aldrig tyckt om, med kött, potatis och klimp). Hon följer med KA när han slutar för idag och slår två flugor i en smäll, både mat och gratta. Fler barn kommer lite senare.

Tyvärr får jag inte äta klimpen men resten av soppan får jag äta. Skulle ha ätit lätt mat i går också men det bidde inget av det alls.

07:40 blir det dags för urografi som jag gruvar mig väldigt för. Njurröntgen med kontrastvätska och tryck låter väl trevligt. Tänk att den där förbenade afrikanska parasiten kan vara kvar trots allt mot allt i vetenskapsväg men det var det när den syntes för dryga 8 år sedan också. När läkaren ringde mig och konstaterade blod i urin och jag hajade till för det var det enda som var avvikande på husläkarens prover också reagerade han direkt. Det är inga stora mängder men tillräckligt för att vara fel.

Det är rätt fascinerande ändå för det är samma läkare då för 8 år sedan som har hand om mig angående tropiska konstigheter nu också. Jag fick välja om jag ville göra njurröntgen först eller cystoskopin och jag hade glömt bort att jag gjort nurröntgen. Jag kom ihåg det under natten efter samtalet och fan och usch. Iaf så är det fan och usch i morgonbitti och sedan den andra måndagen veckan efter. Kan små så kan även en vuxen, eller hur!

Äsch, dags att göra slag i saken och inte bara sitta här och häcka. Fast det är enklare att sitta här och häcka nu när jag liksom kommit igång. Att göra sig fri är bra på alla sätt och vis.