Bilden ovan är härifrån och fler bilder finns här Gökalbumet
Gubbens sista vecka bjöds han på köttfärs och grädde som han gillade.
Det är absolut inte bra att ge till våra kära pensionärer men i vissa
lägen spelar sådant ingen som helst roll.
Vi åt fuskmat, fröken bjöd, hade köpt en egen burgare åt Gubben och dom
övriga såklart men det var ingen höjdare. Varken Gubben eller hans
medpälsbollar Maja och Martin var intresserade och Kurt och Mannfred
var bara intresserade av fröerna på hamburgerbrödet och pommes frites.
När klockan var 17:00 var det dags att åka till vår veterinär i Rinkeby.
Det kändes fördjävligt för inte gillar Gubben att åka bil heller så han
jamade och tyckte det var pest och värre än så. Det hade varit en
bilolycka så vi stod fast i köer en stund men det löste sig och vi kom
i väg. Betalning gjordes först för visst får man betala för att ta bort
någon vilket känns makabert för man sörjer ändå men så är det.
Marie-Louise undersökte lite kort och konstaterade att ja han har
blivit sämre ganska fort men han verkade ändå ganska nöjd och snäll har
han alltid varit.
Lite lustigt är det att tänka på att den lilla katten med dom långa bakhasorna och som var rädd för höjder och gillade att stå i vatten blev en åldring på 18 år. Den mjukaste katt jag varit med och full av kärlek. Han älskade att kramas (jodå, han la tassarna om halsen, en på var sida), han kunde stå i timmar och trampa spinnande och dreglande i håret (enstaka sår blev det). En fena på att tigga snyggt var han också, många gånger kom det en tass smygande som varsamt petade på en arm för att om möjligt kunna få något. Om det inte funkade så försökte han själv sno från tallriken men väldigt smidigt och så osynligt som möjligt.
Tack för den tid du velat bo med oss Gubben och vi önskar att du har det bra och får träffa Gumman, Kitty, Edgar, Sigge och co.