Inte afterwork men kul

Lagom till att det var dags att börja tänka på refrängen (hade 4 papper att greja till bara) så hade det dukats fram vin Foot of Africa, läsk, ost, bröd, kex och grönt (små cocktailtomater). Vinet var gott, osten likaså och sällskapet var väldigt trevligt. Jag hade bara ett ”problem” jag skulle greja lite saker efteråt innan hemgång och min hjärna kände sig så där lagom pigg men det blev tom rätt det också.

Det var bara att stressa iväg för att hinna med sista direktbussen hem. Uppfriskande och trevligt.

Veckan försvann bara i ett svep som den brukar och här sitter jag och är bara så glad och så trött men det är helg, tyvärr är det KA´s jobbarhelg men så är det.

Sällsynta Dagen

Hittade en sällsynt och viktig uppmaning hos Moa
som jag uppmanar var och en att följa.

Sällsynta Dagen

”Sällsynta dagen har etablerats för att uppmärksamma att det finns
en patientgrupp med omfattande och livslånga funktionshinder. De
sällsynta diagnoserna är olika men har många gemensamma förutsättningar
som försvårar det vardagliga livet. Detta beror främst på att det
saknas kunskap om dessa diagnoser. Insatser för att öka kunskapen och
möjliggöra forskning sker inte i tillräcklig omfattning och
problematiken beaktas inte i den utsträckning som behövs. Orsaken är
inte att det är få människor som omfattats utan att diagnoserna är så
olika att det därför är svårt att inse att dessa människor har liknande
svårigheter. Det är i själva verket många människor som lever med denna
problematik.”

Skriv på deras namninsamling!

”Sällsynta dagen firas för första gången den 29 februari 2008. Firandet sker i Sverige och i många andra länder i Europa.”

Jag lyckades med konststycket att skriva och sedan inte välja publish utan detta låg som draft 🙁

20 dagar sedan jag skrev något

Önskningsbilden räknas inte som skriva. Jag har massor att skriva om men är helt enkelt för trött (nöjd trött) på vardagarna och på helgerna går tiden som den gick i minst MACH 10 eller något ditåt eftersom det är annat som måste grejas med och som vill göras som går före intresset att skriva något i min Tankebok och så helt plötsligt är det måndag igen.

Mitt jobb är roligt, krävande och stimulerande och ja, jag trivs som fisken i vattnet. Jag hör liksom dit på något sätt och jag känner att jag gör något bra. Roligast av allt är stämningen bland mina arbetskamrater vilket inbegriper alla oss som är där. Jag påminns om gamla kunskaper som får sig en ny finish och lär mig nya saker. Att få till funktionella flöden är inte heller så tokigt och ger en bra känsla för dagen, varje dag nästan som det känns.

Det var utomjordingar

och jag måste äta licensierad medicin för att se om det går att få bort
den inflammation jag tydligen har av äggen som är kvar. Parasiten heter
Bilharzia (Shistosomiasis)
Det är inga levande parasiter från åren i Afrika men dom ställer till
det i kroppen trots allt. Jag har förkalkade ägg som orsakar
inflammation som i sin tur kan orsaka ganska stora skador. Mina
brännande fötter kan komma därifrån eftersom man kan få ”paraplegiska”
problem. Fast fötterna brände riktigt mycket i går morse och nu men det
kan ju vara en reaktion mot medicinen, hoppas jag…

Medicinen
är djävlig och ger hemska reaktioner så jag blev lite rädd men det är
övergående. I kväll skall jag ta tredje och sista dosen. Jag gruvar mig
redan och vet att senast klockan 19:00 måste jag ta 5,5 tabletter och
senast inom 20 minuter från det vara i säng eftersom reaktionerna
sätter i gång ganska på en gång. Jag måste ta tabletterna så pass
tidigt för att kunna komma iväg till jobbet i tid nästa dag annars
vetesjutton.

Vi hade bokat in nattvandring men eftersom Tessan
skulle påbörja sin bromsmedicin och Tomas fått ett erbjudande det inte
gick att säga nej till så avbokade vi nattvandringen för att kunna
bistå både Tessan och Julia med assistans med tanke på Tessans
Avonexbiverkningar. Då hon inte tagit bromsmedicinen under graviditeten
så har Tessans kropp inget naturligt försvar mot biverkningarna utan
börjar så att säga om från början. Hög feber, hemska smärtor och
sängliggande blir effekten varje vecka tills hennes kropp vant sig
igen. Lite tufft att ta hand om en lllfröken då.

Det var tur kan
man kanske säga att vi avbokade nattvandringen för jag hade inte tagit
mig en meter pga mina egna tabletter. Jag hade ingen aning om att jag
skulle reagera så här så det var väldigt obehagligt. Jag blev först
bara konstig och kände mig svajig och lite som att jag inte riktigt var
riktigt med det smakade dessutom fan och mer fan vartefter tabletterna
började verka.

KA och jag skulle äta ost och kex och jag
skulle bara kolla mailen lite snabbt. KA grejade fram sedan väntade jag
”bara” för det kändes obehagligt. Det gick över kändes det som (tog ca
30 min) så vi satte oss framför House (tv) med Gökarna och jag åt något
kex men sedan accellerade effekterna än mer och till slut var jag helt
borta. Det sjöng i öronen ungefär som när man håller på att svimma, det
blir ett konstigt avstånd från en själv och resten av världen. Huvudet
var någon annanstans och jag började frysa, kroppen kunde inte sitta så
jag gled ner med filten och så somnade jag och var sedan helt borta.

KA
hjälpte mig så jag fick borsta mina tänder och jag ville läsa men mina
armar gjorde inte vad jag ville och så sov jag. KA tog av mig mina
glasögon.

I går tog jag tabletterna precis innan jag lade mig så
den hemska smaken hann inte komma innan jag somnade men det sjöng
riktigt vidrigt i öronen och huvudet var än mer borta och allt detta
tog inte ens 20 minuter. Dom värsta effekterna kom när jag sov vilket
jag är glad för.

Jag undrar vad det är för något som ställer
till det i kroppen så den som vill får gärna förklara preparatet på
svenska. Jag är tung i bröstet i dag så det sitter ff i men jag känner
mig bara seg, lite frånvarande, kroppen känns som den jobbat hårt och
så har jag lätt huvudvärk tillsammans med väldigt brännande fötter,
lite bismak i munnen och en kallhetskänsla i kroppen.

Tabletterna heter Biltricide (finns INTE i Fass) och dess verksamma ämne heter Praziquantel.
Bruksanvisningen står på tyska men jag har förstått helheten, tur att
jag kan tyska, men terminologin övergår mitt förstånd för sådant lärde
jag mig inte i Schweiz. Jag hittade info på begriplig engelska också så
lite klokare blev jag. Lite oroad är jag över tungheten över bröstet,
att det som sjunger i mitt huvud/öronen och känslan av rörighet i
huvudet och lite annat men vad fasen, lite får man betala för 14,5 år i
Afrika även om det är över 30 år sedan 🙁 I går gick dessa symptom över
kring 14 tiden men då hade jag tagit tabletterna vid 19:30, i går blev
det alldeles för sent, efter 23, eftersom vi assisterade fröknarna.