Tofflor,

sa KA, är vad jag önskar mig. Va! utbrister jag och tänker vadå. Jo, då förklarar herr Jonsson att hans arbetstofflor liksom ser ut så att han inte skulle ta hem dom för jag skulle få frispel då så han behöver nya.

Är det så illa kan du ju ta med dig dina ”hem” tofflor tills vidare tyckte jag och ja det skulle han göra. När det var dags att dra till jobbet konstaterades att inte dom heller gick att ha varken hemma eller på jobbet. Hela undersulan på den tofflan var nästan helt av så det bidde inte så konstaterar vi båda lite krasst om vår verklighet. Vi skrattar rått åt situationen och längtar tills vi får känna oss som miljonärer.

Inte mycket kär make har som önskemål till sin 60 års dag som går av stapeln den 14 mars.

Vi hade en önskan och en tro om att kanske kunde vi få till något litet kalas men så blir det inte pga vår ekonomi. Vi kommer att fira på riktigt om ca 14 månader istället då ena inkomsten är vår egen för då är jag klar med mina periodiserings amorteringar av företagerikonsekvenserna.

Den som vill får hemskt gärna gratta KA ändå och skicka något för visst blir han glad, mer än glad. Kaffe och en kaka blir det den 15 mars under eftermiddagen för dom eventuella entusiaster det kanske finns därute. Vi bjuder ingen på något särskilt eftersom vi inget har att bjuda på men den som vill är varmt välkommen. Hör bara av dig/er till mig så jag vet. Maila mig då på c_mt(snabela)gokboet.nu eller använd mitt kontaktformulär

Viktigt är också att eventuella entusiaster skall vara väl förberedda på att vi har två gökar som, vid eventuellt besök, får husera i sin bur men också att vårt hem ser ut som det gör, dvs är i behov av reparationer (nästa år). Förskräcks alltså inte, då är det bättre att inte komma.

Förresten så är det tack vare reparationsbehovet som vi har bostaden kvar så det är bara jubel för den sakens skull.

Förresten, på tal om tofflor så är det oviktiga ting, viktigare är hälsan – alltid.