Döden kommer alltid, förr eller senare

Att vänta in den med vetskapen om att ingenting blev något och att man faktiskt inte fanns med i livet gör det mer absurt. Syskonen är på g och Tessan likaså och här sitter jag och tänker en massa. KA har jobbat natt och själv skulle jag få iväg några jobbansökningar men det går inte.

När inget funnits när livet var där finns inte mycket att göra när livet är på väg bort och ännu mindre när det bäl är borta. Det smärtar men samtidigt så är det så här livet är och denna väg skall vi alla gå.

Mitt biologiska är mitt biologiska men resten då.

Kanske läga att få ihop denna dag också och inte bara låta den gå åt till tankar men tankarna inkräktar hur jag än tänker, vridet och vänder på det.

Jag tänker farväl och hoppas du vet om det, saknar det som aldrig blev Helge för det hade kunnat vara ganska bra trots allt.

Bookmark the permalink.

8 Comments

  1. Annelie: Tack, dom behövs.
    Kram

  2. Carina: Tack. Ja, mycket blandade känslor men viktigast av allt tror jag är att se verkligheten och den var inte vacker och det kanske kan hjälpa eller så inte. Vi får se, syns snart hoppas jag, en vecka kvar.
    Kramar

  3. Åsa: Tack för tanken. Svårt det där men vi har ju pratat om det en hel del och när den dagen kommer vet jag ju inte riktigt hur jag kommer att reagera men livet går vidare oavsett vad och det finns nya generationer att sätta fokus på.

  4. Ingrid: Det är som du skrev, annorlunda för mig. Ett avslut har jag iof fått för flera år sedan men det gör ont ändå, konstigt det där för visst hade jag önskat mycket annorlunda och har också sökt kontakt men, men.
    Hela jag är stressad, kroppen reagerar med automatik och det påverkar allt och alla här hemma. Skulle önska jag visste hur jag reagerar när det är över så jag visste det i dag, kanske skulle vara enklare då eller så inte.
    Tack Ingrid.
    Kram på dig och skönt att status med Moa var positiv.

  5. Många kramar.
    /Annelie

  6. Förstår att det är blandade känslor i allt detta.
    Kramar så länge

  7. Tänker på dig. Hoppas du hittar din väg att sörja och komma vidare.

  8. Det är nog eg svårare när det varit som det varit för dig. Hur få ett avslut på något som är så krångligt som destruktiva relationer?
    Ta dig tiden ändå. för sorgen är inte lättare för det. En tid tar slut och den måste få sörjas även om inte valen och tillfällen funnits som man önskat.
    Är med dg i tanken!
    Kramar!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.