Snabba puckar

blev det i går men det blev möte iaf trots den knappa tiden. Vi mötte Åsa på Centralen och vi hann äta trots att tågen var lite sena av sig vid ankomst men inte av avgång, vilket var synd för oss alltså, då hade vi kunnat umgås lite till.

Vi käkade på O´Learys och det var den dyraste hamburgaren jag har ätit men den var god även om den absolut inte var värt priset. Sällskapet var det och det var huvudsaken.

Lite kul var det också tidigare på dagen för då hade Åsa hunnit med att träffa Jerry också. Tänkt av vi alla har haft nätkontakt över 10 år. Det var på Succétiden flera av oss hade förmånen att lära känna varandra nätledes. Mycket har hänt sedan dess, en del har kommit och andra har gått men några finns där trots allt vilket är oerhört uppskattat.

Direkt efter träffen med Åsa bar det iväg till Arlanda för att möta upp mamma som mellanlandade på väg hem till Göteborg efter allas vår Luleåvistelse. Vi hann fika med mamma och så gick vi med henne till säkerhetskontrollen där vi sa hejdå. Lite snöpligt blev det att så snart hon gått in då aviserar Norwegian förseningar 🙁

Mamma kom inte hem så mycket senare trots förseningen på över 30 minuter.

Egenmäktighet med barn

är något jag inte har presonlig erfarenhet av men har ändå privata erfarenheter av gällande andra barn. Något har tom gått så långt som att barnen hämtats från Fillipinerna, 2 och 3 men det är några år sedan. Barnen fick betala ett högt pris i det fallet men det är en annan historia helt och hållet. Så finns det andra där man bara behövde hämta dom från Höör. En del resor blev det, både riktiga (ena gången åkte vi tom 1:a klass på tåget) och mentala sådana.

I SVD finns denna lilla notis att läsa och dom få orden döljer det enorma trauma som faktiskt pågått både inna, under tiden och nu efteråt och priset som betalas debiteras alltid barnet/n. Oavsett vad som ligger bakom drabbar det fel person. I en del fall är det misshandel, övergrepp, missbruk tillsammans med rädsla för barnet och vetskapen om vad som kan ske och ibland bara vägran att låta vårdnaden bli jämlik trots att båda föräldrarna är goda föräldrar men där det ligger på föräldrasidan och vägran att se barnet/n.

Det borde finnas ett minimikrav på körkortsliknande kunskaper innan barnet har landat i familjen även om det i sig är helt orimligt att ens ha ett kunskaps/förståelse test innan man får barn. Barn är något vi måste värna över och inte slåss över.

Rasism är inte rasism eller?

I går kväll fanns denna artikel i Expressen och jag reagerade starkt på att kvinnan inte ansågs vara förolämpande. Att det inte vara ofredande kan jag förstå iom att hon inte sa det till handläggaren personligen men att det är förolämpande ser jag som självklart. Begriper inte hur det INTE kan anses förolämpande oavsett om han så så direkt till handläggaren eller via ombud, hon sa det hon sa ändå.

För mig är detta en variant av rasism oavsett hur domen föll för personen ifråga.