Rör vid mig medan jag lever

Rör vid mig medan jag lever är en krönika av prästen och krönikören Tomas Sjödin. 

Artikeln är så tänkvärd och viktig att beakta nu i livet för sedan är det för sent. Läs gärna (länkad här) och tänk på hur vad du gör och ger din omgivning, särskilt dom som spelar roll i ditt liv.

Dom senaste åren har tankar i och kring döden, förluster, sorger , familjen, vänner och oftast om dagen det är för sent, vad gör man då? Då när det inte går att göra något annorlunda, inte stryka över kinden, inte kramas, inte visa att man bryr sig och allt sådant som är viktigt för gemene man på olika sätt.  Den dagen det är för sent får man hoppas att dom det är för sent för klarar det då.

Förresten så känns det nästan som sommar ute med över16 plusgrader och tom lite solsken.

Tankar finns det gott om men svårt med orden

Tankar finns det gott om men svårt med orden

Senaste åren har varit, och fortfarande är, svåra, Sorgeprocessen har varit otroligt svår och nästan omöjlig att jobba sig ur. Sommaren har, tillsammans med KA och nära vänner och bonusfamiljen, lyft mig ur det tyngsta men vägen är ff lång.

Minsta lilla ger enorm turbulens i det lilla stadga kroppen fått. Kroppens inre stresscentrum reagerar för minsta lilla och det gör även det onda i kroppen, det jag oftast annars kan hantera. Tacksam ändå att den där trögheten, trötta hjärnan med tillhörande konsekvenser som bara fick ihop äpplen och päron 🙁 börjat återhämta sig. Jag känner mig inte helt korkad längre men visst…det tar sig iaf.

Höstmörkret har landat och snart är den fina vackra snön här, jag älskar det vita men inte sörjan.

KA och jag har fått fingrarna ur och gör iordning ”min” afrikahörna. Livet är mycket just nu på många plan.

Är oerhört tacksam för vår bonusfamilj och tillika bonusbarnbarn.

Tänk, att efter drygt 2,5 år har vi varit och fikat med Julia på ”vårat” fik och det trodde vi aldrig mer skulle hända. Det är stort det.

För övrigt så är livet här och nu, det som är borta kan du aldrig återfå så var rädd om det du har, i morgon är det för sent.

Arkiverat och glömt