Så var det mesta omkullkastat

lite sådär igen. Tessan kraschade en aning så vi befann oss med henne under natten till i går. Jag stannade kvar hos henne och hon slocknade direkt. Omplåstring och kramar är väl det enda just nu. Till läkaren för att sy lite och nogranna instruktioner om sårvård. Pga av värmen så ökar den vanliga infektionsrisken alldeles otroligt mycket. Skall till annan doktor idag för samtal så får vi se vad som händer och fötter. Samtalet med den läkaren var ett lyft, åtminstone för mig. Alla tankar fick jag bekräftade och då har vi aldrig varit helt ute utan väldigt inne i rätt banor. Tänk om hon som var så ful visste att hon antagligen förvärrade Tessans tillstånd med hennes falska budskap. Man kan inte ge någon som inte är frisk sjuka budskap som dessutom stämmer illa med verkligheten.
Med tanke på den där mlk så har inga pengar kommit heller, bara en liten parantes mit i allt, inga fler mail har kommit heller och det är väl lika bra det. Tror mig veta att hon faktiskt läser här.
Dags för arbete, det lilla som är iaf så hörs vi någon annan dag.
Ha en jättebra dag från ett otrolig varmt län, det var 22 grader 07:45

Solen skiner och visst

blir jag alltid på spralligare humör när den skiner. Kaffet är uppdrucket och vilken cigg jag är inne på törs jag knappt tänka på.
Det blev aldrig någon dammsugare. Den vi (läs Karl-Axel) ville ha ville ha mer plånbok än vad vår kunde ordna till så den får allt vänta ett tag till. Däremot så blev det en porsche kaffebryggare, det finns sådana och vad den kostade skall vi inte ens tänka på men kaffet den ordnar till är gott. Läcker design och bra apparat gör ju köpet acceptabelt och mannnen är nöjd.
Flitens lampa lös faktiskt på oss idag, tack och lov så fick golven lite omvårdnad. Skräpigt är det lika fort ändå eftersom våra kära fyrbeningar springer in och ut men det känns rent och det är huvudsaken.
Arbetsveckan blir en stilsam sådan på både gott och ont, tomt i plånboken men vilsamt fast det är en kombination som oftast inte alls går i hop och det kommer vi att märka av lite senare under månaden och riktigt mycket nästa.
Vi har varit hos Tessan en liten sväng och hjälpte henne med lite småfixdetaljer och åt middag tillsammans. Nu kommer hennes vardag och då får vi se hur det går med allt. Osäkert känns det trots att hon är så motiverad och faktiskt oerhört handlingskraftig. Insikten om hennes problem är stort fast någon trollformel för framtiden finns inte.
Nu är det sängdags så god natt och sov gott tills nästa gång

Välkommen juli,

skönt med ett nytt blad att börja dagen med. Här var det ett otroligt varmt uppvaknande, 22 grader före 9 på morgonen, kvav luft och lite till. Skall låta datorn vara stora delar av dagen, vi måste åka och införskaffa en ny dammsugare, den andra blev förstörd vid sovrumsrenoveringen.
Kom på en liten sak jag glömt att skriva, den där försvunna nyckeln dök upp häromdagen och nu har L 3, bra va. En annan sak som försvunnit är Mannfreds nya sele som han lärt sig använda, borta, kopplet finns men det hjälper ju inte. Mycket ”föflinner” här hos oss ibland.
Ha en jättebra dag alla, det skall vi.

Idag känns saker aningen

bättre men ändå inte. Tessan har svårt att få gehör för hennes boende och vi skall med på möte klockan 15:00. De nekar henne att ha med sig sina 2 kissar och det är helt absurt. Det är ingen allergisanerad lägenhet och man får röka där, alltså är det inte av de orsakerna. Om de ger henne en bostad som ett led i hennes process att en dag bli frisk så kan de inte anse att hennes största trygghet försvinner, det går inte. Tessan skulle inte klara sig utan Bizzy och Biffen att kramas med när hon sitter alldeles ensam. Det är hennes ”barn” som älskar henne villkorslöst, med de kan hon vara fri. För den som inte har en aning är det säkert svårt att förstå vad jag menar men så här är det iaf.
Solen skiner här men det är kallt, bara 5 grader, sommar vart har den tagit vägen? Kändes som nordanvinden när jag stack ut huvudet.
Får se om jag återkommer i kväll men nu måste jag iväg till jobbet (vi menar jag).

Sitter bara och väntar

på att klockan skall bli 13:45, dvs alldeles strax. Henning haltar på högra benet, han är aningen kal på högra sidan av nacken och jag känner mig alldeles olycklig. Han har ätit det han gillar, som vanligt vill säga, potatismos och smör med macka på, mackan brukar alltid vara kvar. Han visslar och verkar trots sitt handikapp oerhört glad. Återkommer när jag vet något, nu måste vi åka. Håll tummarna att det inte är allvarligt.
Tillbaks från veterinären och vi vet att Henning har alldeles för många vita blodkroppar. Inga skador fanns på benet heller. Det som däremot var skämmigt var att Hennings lungor tydligt visar att han bor med rökare och att risken är överhängande att han får kollapsade lungor om vi inte gör något åt det. Så för er som har gojor och röker, gör det inte inne. Gojor tar 100 ggr mer styrk än ett barn. En gojas lungmembran skall vara genomskinligt för att de skall få rätt syresättning och det får inte gojor till rökande ”föräldrar”. Henning fick iaf penicillin och om den gör en skillnad inom 3 dagar så var det ”bara” en inflammation.
Vår Bertil har ff inte synts till så allt man kan göra är att hålla tummarna.

Jobb och jobb och mera jobb

och så till sjukgymnasten. Varför då kan man fråga sig, jo JOWES har tagit ut sin rätt i form av tennisarmbåge på min högra sida såklart, inte vänster inte – är ju högerhänt. Det är inte så illa som det kan verka, ärligt. Just nu är det väl relativt bra, har ätit medicin mot muskelinflammation så den värsta värken är borta. En annan av mina vänner har det dock än värre, hennes inflammation sitter i höft och ben och hon tar det inte särskilt lugnt heller. Vi lär oss väl när vi blivit gamla och senila och inte har en aning om annat än fikarummet på pensionärshemmet *skrattar* gott faktiskt. Är man envis så är man envis.
Jag har också bokat biljetter till UB40 konserten och det skall bli väldigt roligt, de kommer till Annexet i Stockholm den 10 augusti. Då får afrikanen i mig lite utlopp och det är väl på tiden. Skall också få nöjet att lyssna på mina gamla favvisar Smokie som spelar i Uppsala under Fyrisfestivalen (tack Tiina), kanske blir det en vänskapsträff samtidigt, håller tummarna.
Nu skall jag hoppa i säng så god natt och tack för mig

Måste börja med ett grattis till alla MAMMOR,

vi är några stycken faktiskt. Fick en god kopp kaffe av Karl-Axel så här på morsdag. Förr så var det en viktig dag men inte nu längre, jo jag grattar min mamma och det är hon värd men inte att det skall göras något särskilt för mig. Nu trivs jag med att få ha lugn och ro, det är väl viktigast och att man kan få uppskattning av sina barn för den man är, vilket är svårt ibland, ja… ganska ofta då. Det kommer väl en tid för sådant också, kanske.
En helt annan sak, vi har fått en liten rymling här hos oss. Vår Bertil ”föflann” bara så där igår. Karl-Axel var ute med alla sköldpaddor så att de skulle få lite sol på sina ryggar och lite motion (de är överviktiga alla 3 -> för mycket mat). Esmeralda drog iväg och då vände K-A ryggen till, för att flytta tillbaks henne, och vips så var Bertil borta. Vi har letat och letat och finner henne inte (ja, det är en hon men vi visste inte det då) någonstans så skulle du eller någon annan hitta en sköldpadda så är det nog vår. Bertil är 13 år gammal (enligt uppgift) och enligt zoobutiken så kan hon klara sig hela sommaren ute även om det inte är så varmt ännu. Lappar skall upp och en del grannar vet redan. Ni får väl hålla tummarna. Jag är mest bekymrad över vägen och så också barn som i oförstånd petar på henne med vassa pinnar eller annat. Skalet är hårt men inte hennes kroppsdelar.
En sak jag glömt men som jag trots det vill ta fram är vår väns händelseförlopp i vissa hänseenden. Rättegången är över, eventuell överklagan kanske kommer men inte hittills iaf. Domen är klar och mer kan man läsa här , håll nu tummarna att det inte överklagas så att processen bara fortsätter.
En annan av mina vänner har ett rent helvete just nu men vi håller i henne så gott vi kan tills i morgon eftermiddag för då är det värsta över. Lycka till i morgon gumman, det kommer att gå bättre än du är rädd för.

För tillfället har jag ett odjur

som hänger i mitt hår och han vill inte därifrån. Undrar faktiskt mellan varven hur sjutton man kan betala de 7 pengarna för att frivilligt ha en sådan som familjemedlem. Men söt det är bara förnamnet. Mannfred är ett riktigt charmtroll och man fastnar gärna med ögonen på honom i stället för att arbeta, detta endast pga hans uppfinningsrikedom. Håret är en favoritplats, där kan Mannfred slänga sig runt (en mini lian) och kasta sig framåt, helst mot ansiktet där det finns både glasögon och annat att ta tag i. Ibland är det lite obehagligt nära mina ögon men han menar inget illa men visst, skador kan det bli iaf, typ olycksfall i arbetet.
Karl-Axel har gett sig attan på att Mannfred skall prata. Blir det prat så blir det väl endast ”HEJ” för det är vad Karl-Axel hela tiden tjatar om. Henning han sitter där nöjd med resterna av en tandborste, den senaste i raden av de. Vi har köpt en hårdare variant tandborste nu som inte är så enkel att tugga sönder.
Nu bör jag nog sluta med tangentbordsknackande för idag annars får Karl-Axel städa allt själv. Solen skiner hos oss så kanske kan det bli en kopp kaffe ute i det fria senare på em när solen hittat vår balkong.
Hejdå!

Några dagar sedan sist

men nu hade jag lust. Ärligt så försöker jag mig på att skapa detta kaos i html och någonstans på vägen verkar det som jag har kommit. Snart kanske Gökboet finns egenhändigt skapad. Får se om den blir som jag vill eller om sajten aldrig kommer upp. Trött som ett helt … men annars okej (det blir så när man sitter framför datorn halva nätterna.) Vilken djungel det finns med webguider både hit och dit och javascript och dhtml och javaapplets och xml och ”you name it”. Man blir ju pensionär bara av att gå igenom allt man hittat.
Tänker en hel del på mina vänner (ja, jag har några sådana trots att jag är som jag är – hopplös *ler*)
Vi är ett litet gäng vänner (riktiga vänner) som pratar om allt möjligt och omöjligt, mycket skratt men även en hel del tunga saker. Visst har vi en del i det förflutna som ligger och lurar och en del av oss har det i nuet också. Vissa blir visst aldrig fria samtidigt som några av oss har det hur bra som helst. Vardagen kan vara så enkel trots att man visserligen har sina dagar som inte är av den bästa sorten men samtidigt så har man det bra. Man har ett stabilt förhållande med stabila saker runt omkring (ja, inte ekonomin då men det blir väl aldrig stabilt …) Det förflutna hjälper ju en i vardagen och vissa saker kan man även delge andra i form av livserfarenheter. Problemet är när dessa saker inte räcker till och ens vänner halkar längre och längre ner i något så tungt så tungt så de inte vet var de skall ta vägen, vad gör man då. Jo, man väntar där för att finnas till hands när det behövs.
En del av vännernas barn fyller år under denna vecka och nästa. Huja, maj är tydligen en produktiv månad ur barnsynpunkt. Karl-Axel och hans sida av vår familj fyller under våren, min sida av familjen fyller nästan alla på hösten fast Tessan är ju ett januaribarn.
I morgon är det stora dagen för en viss person med barnaskara och då får vi se vad domen eller annat blir.. Håller alla tummar, tår, klor och svansar från övriga medlemmar här i hushållet.
En sak som kan vara bra att veta, med det förflutna menar jag inte brottsliga saker.
Nog svamlat för ikväll, tröttheten tar överhanden en hel del.
Jo en sak. Karl-Axel har startat en mailinglista för enbart män / killar som har eller vill ha en relation med en f.d misshandlad kvinna / tjej eller bara är vän med en. Detta började han med sedan han läste på en kvinnomisshandelsida och där blev han sporrad av sidans Joanna. Tänk vad han skulle ha behövt en sådan mailinglista för ca 10 år sedan men han har överlevt och tur är väl det för mig iaf. Han var rätt person, på rätt plats och med rätt sorts toleranser och tålamod. Är du uppriktigt intresserad av ämnet och man så maila Hönebjär (hans favvis när han var yngre).
Sov gott hörs en annan dag.

Först börjar man med det viktigaste,

i dag och just idag har vi varit förlovade sedan 1993, dvs 8 år. För den som undrar så visst gjorde vi det i Norge, hemma hos mina föräldrar (nu bor mamma i Götet) på Langhus, hitanför Oslo.
Ja, så var det dags att fira min dag i år igen. Har du någonsin varit på Karl Johan och sett det berömda BARNETÅGET, inte. Ja, då har du definitivt missat något. Det är en syn för vem som helst. Alla studenter från närområdet, alla skolbarn (i en viss ålder har glömt vilken), musikkårerna och folket. Vad är syttende mai utan alla dessa paraderande människor?! Det är häftigt det. Ja, norska är jag och faktiskt också stolt över det trots att jag bor i Sverige.
Här kommer lite fler länkar så ni kan kolla själv: Virtual sightseeing Karl-Johan gatan nu
Idag är Tessan där som representant för familjen (inte egentligen men man kan låtsas lite) eftersom hon och hennes bästa vän skall fira dagen. Hon kommer åter på måndag så då får hon väl delge mig the happenings..
Karl-Axel var med ett år, ja även barnen då och Anneli blev så fascinerad angående detta med studenterna för så ville hon också ha det. Studenterna har bilar (skåpvarianter olika bilmärken) som går i arv årskull till årskull. Dessa bilar är också enbart kördugliga under en intensiv vår period för att sedan gå i ide och vänta på nästa årskull. Om det kan jag skriva en annan gång, måste nämligen iväg till jobbet.