Idag var det deklarationsdags

precis som det är varje månad vid nästan samma tid för företaget JOWES. På jobbfronten är det ganska skönt, aningen lite kanske men inte så man behöver svälta heller. Det där med företagandet är inte en dans på rosor utan ett väldigt hårt arbete, speciellt då om man ”kör” vitt som det så fint kallas. ”Kört” vitt har vi gjort i vartenda ett av våra snart 8 år så ”feta” i pluskan kan man inte kalla det för precis. Fast den dagen man blir gammal så vet man att man åtminstone gjort sig förtjänt av vartenda öre.
Tänkte på en sak som berör många fler än vad man kan tro, ämnet kvinnomisshandel. Se denna länk så förstår ni kanske vad jag menar fast man pratar inte om det och det är ju lite lustigt. Man skäms och man låtsas inte se det för då finns det inte, kan det vara så illa med oss människor så att det är så här det är. Kvinnomisshandel lär jag återkomma till fler gånger, det finns otroligt många (tragiskt nog) bra sajter med bra information om ämnet men det tar jag en annan dag. Har vänner som vet och själv vet jag och tillsammans så vet vi alldeles för mycket om ämnet för att det skall vara bra.
Att ha upplevt misshandel ger en skador, i många fall skador som aldrig läker utan blir ett evigt kämpande resten av livet. Den dagen man träffar en eventuell blivande livspartner så krävs det oerhört mycket av förmågan TOLERANS och FÖRSTÅELSE för att vi som varit utsatta är så fulla av att överleva. Svårt att förstå för den som inte har en aning men för oss berörda så vet vi precis vad det handlar om.
Ämnet är tungt och blir inte kort så det återkommer jag till och antagligen även på annan plats.
God natt for idag och sov gott.

Vackert väder här hos oss.

Gökarna Jonsson har suttit ute på baksidan, Mannfred instängd eftersom man aldrig kan veta med honom och Henning lös och ledig som vanligt. Fast Henning tröttnade efter ett tag och kom intraskande precis som han brukar göra när det blir tråkigt ute.
Idag har vi inga måsten, eller rättare sagt egentligen ganska många men de brukar bli borden som blir kansken. Karl-Axel är flitig som sjutton med eldragningen av belysningen i de nya garderoberna så nu blir det ljust också.
Tanken är att balkongen skall bli vårstädad också och då kanske det blir grillning ute. Vi får se, lovar inget bestämt alltså.
Jo, det där som alla pratar om idag, dvs Eurovision song contest, har jag helt missat att se på men ljudet var iaf på och inte var det någon som jag speciellt fastnade på iaf.
Nu skall flitens lampa lysa och det får bli allt för idag.

Dagen började med sol

och allt känns alltid betydligt enklare då. För mig är en solig dag alltid en upphöjande faktor. Snart kan man använda shorts utan att frysa ihjäl och kanske en enstaka kjol då och då, skinnjackan åker in i förrådet och en tunn och lättare jacka tas fram.
Idag skall vi med Tessan så vi får veta vad som händer och fötter för henne. Skall bli intressant att höra vad som är tänkt egentligen. Lägenheten Tessan får blir här i området så det blir inte så långt borta. Det finns en riktig plan för henne denna gång och det känns faktiskt underbart, det tog bara dryga 4 år (6 trodde jag men det var fel). Det tragiska är att hon mår sämre idag än någonsin tidigare men nu får hon hjälp. Vi finns ju där och stöttar och kommer alltid att finnas men ibland är man trött och ganska utsliten på att aldrig göra rätt, aldrig duga och oftast vara rätt så värdelös… Vet ju att det inte är så men visst är det tungt emellanåt.
I morgon är det Karl-Axels och min bröllopsdag, 7 år är inte så många år men de har varit oerhört lärorika. Många vändor, mycket att lära om sig med, mycket annat som är mer än andra som inte har del av den bakgrunden jag har. Då syftar jag på ett antal år av både fysisk och psykisk misshandel. Jag har dock haft tur där och speciellt när jag vet hur en del kvinnor har det idag, en del på flykt, en del har fått byta ut sina liv till ett annat osv.
Karl-Axel hade det inte lätt när han fastnade för mig, det krävdes enormt stort tålamod, toleranser och mest lugn. Det är inte lätt att påbörja en relation med en skadad person och man är skadad av en sådan bakgrund. Det tar lång tid att landa i det lugn och harmoni som vi har idag. Inte behövs det många ord idag för att vi båda skall både veta och förstå och mest av allt ta hänsyn till.
Detta trodde jag inte på, då för 10 år sedan när vi träffades. Den där gamla mannen (5 år yngre än min mamma) och jag skulle aldrig bli ett par för då kunde männen dra åt längsta h-e. Det fanns ingen som skulle få mig in i en relation igen fast han var så go och envis på sitt lilla försynta sätt. Han lånade hela tiden min rullbandspelare, gång, på gång, på gång men han tog den aldrig med sig. Det måste vara det som är utnötningsfasen (om den finns), han rev ner mina murar på ett fint sätt. Olika är vi och inte lite heller men tillsammans har vi det bra (en del har ju åsikter om det, speciellt 1 f.d s.k vän) men de vet ingenting om vår verklighet.
Slut för idag, tack för idag. Återkommer en annan dag, kanske redan i morgon.

Länge sedan sist

men äntligen finns det lite tid till detta igen. De har varit stressade veckor med renovering i delar av lägenheten. Vi har en 4:a på 98 m2 som numera är en 3:a som skall bli en 2:a, allt givetvis på samma m2 . Det känns lite lyxigt men vi har haft det trångt. I början av vårt samboförhållande så sov vi i köket i en 90´s säng. Gissa om det var trångt då och inget privatliv hade man heller på den tiden. Det är långt ifrån färdigt men det är åtminstone sovbart. Det som saknas är listerna och viss eljustering, dvs flytta en del jack. Det är ett sovrum på 22 m2 och det är inte helt fel. Får se när vi kommer att börja med nästa del av det hela, att göra ett större vardagsrum av vårt gamla sovrum och vardagsrummet, I den är det tänkt att finnas både en bar, en läs/vil hörna, en riktig matplats och sedan vet vi inget mer.
Ja, hur har det gått med Tessan?! Svårt att säga utan att bli för långrandig men lite kort så är det så här. Den 1 juni får hon en egen lägenhet och till det också en del resurser. Det är svårt med barn som inte mår bra, hur man än gör så är det alltid fel. När jag har haft lite mer tid så kommer det att finnas funderingar, tankar och hur det är att leva med ett sjukt barn fast inte här på denna sida utan då från min sida.
För er som undrar hur det har gått för Tiina så går det bra. Rättegången fortsätter den 23 maj så det skall bli intressant att se vad det blir för resultat. Barnen har börjat landa och det är skönt.
Mer blir det inte ikväll för nu bör jag sova.
Natti-natti så får vi synas en annan dag.

Denna dag var rätt

så annorlunda egentligen men inte med tanke på allt spännande som faktiskt inträffat under de senaste veckorna.
Vi mötte en speciell Mummi och hämtade cyklar på Silja terminalen. De gick faktiskt in 3 cyklar av 4 i vår lilla Skoda Felicia kombi plus att vi var 2 livs levande människor i bilen, Mummi tog den sista cykeln i hennes bil. Bilen styrdes sedan mot Örbyhus, den tidigare okända lilla orten utanför Uppsala.
Jag beundrar verkligen Tiina för hur hon håller ihop efter allt detta som skett i hennes liv de senaste 14 månaderna.
På returen från Tiina gjorde vi några småstopp i Uppsala på diverse ”fyndställen”, köpte färg, tapeter, spackel och annat. Diverse nödvändigt köpte jag också enligt min gode man då, han skrattade och undrade vad jag skulle med kryddpeppar påsen till! Länge sedan det blev mat lagad här….Han undrade alltså kort och koncist om jag tänkte laga middag, var han nu fick den tanken ifrån. Han skratt är så gött så man blir alltid glad av det. Skämt åsido, sällan blir det mat lagad här pga av vår lilla och värdefulla fritid. Finns det tid så blir det mat lagad men tryter tiden så blir det enkel och bra färdigmat, wok finns det ju gott om nu för tiden och överallt.
Dagens middag blev wok för mig och pizza slice för Karl-Axel från B & W i Uppsala, vilken trevlig affär det är.
Nu tänker jag faktiskt göra något annat.

Karl-axel har varit jätteflitig

idag och rivit ner väggarna i de två sovrum som vi skall slå ihop till ett sovrum. Vårat nuvarande sovrum skall bli del av vardagsrummet så slutresultatet kommer att bli en väldigt stor 2 rummare, 98 m2 Häftigt blir det iaf när det nu blir färdigt, jobben ligger nämligen på lur så det kanske inte blir så mycket fritid nu heller. Påsken har ju ett antal lediga dagar och då får vi spackla, slipa, tvätta, måla och slutligen tapetsera, håll tummarna att allt/det mesta iaf hinner bli färdigt, vill gärna flytta in dit.
Idag kommer det 2 storbesök fast inte till oss utan till en annan underbar god vän. Vi skall lotsa de båda (som kommer från helt olika ställen). Det blir lite spännande att se hur den ena fröken känner det efteråt, hon har nämligen inte träffat två av personerna IRL, som kommer att närvara.
Återkommer senare.
Nu är det senare och besökarna har åkt hem, varsin uppfart på motorvägen och sedan hemåt med full fart.
Underbart var det och tufft gjort, eloger till båda tjejerna. Vi är ett gäng vänner som har mycket och tät kontakt via nätet, telefonen och några av oss har setts. Just nu planerar vi en IRL träff med oss allihopa, hoppas bara att alla kan få ihop detta. Kvällen blir tidig med tanke på att vi måste ställa väckarklockan i morgon.
Min goda vän med familj måste jag tacka så hemskt mycket för maten, det var så gott och efterrätten också.
Resten av månaden finns i annan variant så den lägger jag in vartefter

Expressen hade en telefonintervju

med Tiina och det blev detta även en ganska stort uppslag i Expressen blev det med hela familjen samlad. En annan sak, glöm inte att titta på TV3 i morgon eller på lördag klockan 19:00. Då kommer det ett inslag med familjen och framförallt viktiga åsikter från Tiina.
Nu tycker Henning faktiskt att vi måste åka hem, han är så trött stackarn.

Kan knappt hålla mig

tills klockan 11:00 då vi skall åka, blommorna är ordnade men fotbollen och nallarna som var min tanke sprack en del, hinner inte helt enkelt. Videokameran och blommorna skall hämtas och sedan bär det iväg. En välkomst skylt är gjord till familjen, det innehåller ett underbart kort som Tiina kokat ihop av barnen och foton av barnen. Det har också skickats till finska media. Tv 4, UNT och 3 finska tidningar kommer.

Underbart att få träffa Tiina, ”Mummi”, Melanie, Kristian och Hannah. Tyvärr blev vi tvungna att återvända hit och slutföra en del jobb men så är livet, lyckokänsla var det att åter få träffa Tiina och hennes barn. Slut för idag, huvudet är för fullt just nu. Tidningarna var snabba fast en del var segare än andra, här kommer två länkar till Arbetarbladet på hela händelsen. Morgonartikeln och kvällsartikeln Jobbet går på som vanligt fast mycket annat är det just nu.

Helgen var vilsam och skön,

städningen blev aldrig riktigt färdig (vi gör en storstädning) men det gör inget. Besök hade vi också och det var roligt, man blir pigg och alert av små barn. Tack för besöket,.
Och så det då detta med väntans tider, de är över.
Snart kommer det att stå i tidningarna och då vet alla redan allt så nu kan jag glädja de som är intresserade av det. I morgon landar Tiina med de 3 barnen som hon inte sett på över 1 helt år. Planet landar klockan 12:05. Jag undrar hur många av media personerna som kommer, förhoppningsvis kommer många för nu måste det ut vad som faktiskt skett och framförallt inte skett från svenskt håll. Varför får man inte stöd i Sverige när det gäller bortrövade barn? Får se om vi kan länka till något i morgon. Jag ser med spänning fram emot att träffa Tiina och barnen. Jag längtar så jobbet blir lidande av allt och Karl-Axel önskar enbart en faktura från mig… Så det kan bli men det känns faktiskt som att jag också fött barn, euforin är enorm.
Vi är också några som väntat lika mycket. Nedräkningen är påbörjad. Planet landar om ca 18 timmar.