Mitten av veckan

eller som det kallades förr, lill lördag. Då när det begav sig. Nu är man några år äldre och förhoppningsvis några år klokare men för just det finns ju inga garantier och fler är det som tvistar om det.
Det blir antagligen ingen ”pensionärskryssning” eftersom Silja Europa inte går från Siljaterminalen (Värtan) under tiden 1 mars till mitten av maj. Bokat har jag gjort men vi får se om vi åker med Silja Festival. Det där med att lyxa till sig är viktigt och Festivals Silja Class hytter är av sämre kvalisort än Europas. Tänk vilka problem man kan ha. När vi lyxar till det ordentligt så åker vi med Silja Serenad eller Symphony och väljer då Commodore hytterna. Då känner man sig riktigt bortskämd, egen lounge där det finns både bastu, bar och salong, room service, egen frukost matsal osv — lyxig känsla och så skönt.
Bokslutet är nästan klart och tänk, vi kommer att få återbäring denna gången. Alla andra år är det kvarskatt och åter kvarskatt och staten har ingen lågränte profil precis.
Arbetsdagen lider mot sitt slut och vi skall väl egentligen åka hem fast ibland är det skönt att bara sitta här och fundera över dagen och allt annat man kan tänka sig.
Gökarna har inte lyckats att ställa till med något anmärkningsvärt idag och det är väl nästan så att man ritar kors i taket…

En skön morgon,

lite kort men iaf god. Vi dricker alltid en kopp kaffe tillsammans och kan då sitta där och filosofera ihop, Karl-Axel kan vara lite frånvarande men ack så go´. Vild i håret och ett leende det är väl nästan allt man behöver för att få en bra start, eller?!
Med produktionen borde vi hinna med allt men man vet ju aldrig om något strular till sig eller inte. Det skall printas på färdigkuverterade kuvert och då kan det strula en del men det brukar gå att lösa.
Idag eller i morgon måste jag bara hinna med att boka en kryssning. Vi brukar alltid åka iväg kring Karl-Axels födelsedag som iof sig är några dagar kvar till men skall man få det man vill ha så får man inte vara för sent ute. Det skall bli så skönt. Kryssning är typ en ”pensionärkryssning” (tofflor och morgonrock) till Nådendal, Åbo—Finland men bra hytt och två nätter i Nådendal. Vi längtar båda till resan, man simmar ute i en varm pool, läckert faktiskt och gör det man har lust med. En promenad, en god middag med gott vin, en rejäl frukost osv. Vad mer kan man önska sig?!
Det blev bokning i morgon eftersom de just stängt bokningen.
Inga fler konstiga meddelande eller annat har dykt upp heller så det verkar som att de bidar sin tid eller insett att det inte fungerar att fortsätta.
Nu tänker vi snart dra hemåt för klockan börjar bli en del.
God natt och tack för idag får man väl säga.

Ny dag, ny vecka

en ny möjlighet med andra ord.
Idag har vi massor att göra, inplastningar och kuverteringar. Mika var här idag och jobbade, han är faktiskt väldigt duktig. Fick ett bra mail med jobbintresse också. Vi träffades och tjejen kommer i morgon för att jobba. Det är jättebra för hon pluggar och har varierande tider vilket passar oss jättebra eftersom vi har varierande beläggning på jobben.
En del nya jobbförfrågningar kom under dagen, det är alltid roligt med jobb. Tänka vad enkelt livet kan vara ibland, speciellt om allt går som på räls men usch så tråkigt det blir samtidigt. Visst får vi verkligen slita och kämpa och vi kommer heller aldrig att bli rika men vi är tillfreds med vårt företag och vårt liv. Det finns myclet att önska som tex. Jobb under normala tider med normal stress, mer fritid och defintivt mer i plånboken så att man kan göra det man vill. En tanke som slår mig då är ”skulle jag bli en lyckligare person då?” svaret är givet, NEJ. Vi arbetar ihop, lever ihop och ser varandra i princip dygnet runt men samtidigt så är vi så olika så att vi blir inte less utan vi blir mer som en. Låter säkert grekiskt men så är det iaf.
Gökarna ställde inte till något illa (inte mer än vanligt) idag men jag har pussat Mannfred på näbben och det är en stor bedrift, han börjar bli en riktig familjemedlem.
Solen har rymt det är då ett som är säkert, hoppas få se den snart igen.
Hemåt bär det av lite sent men det är ju inget ovanligt i denna församling.

Ja, det blev två dagar

i en. Helger är bra, speciellt när man kan vila och i princip göra det man har lust att göra.
Yrvaken och förstår ingenting, en av ”gökarna” vrålar för full hals, vad är det som händer = allmän sinnesförvirring alltså. Jo, Tessans förbaskade mobiltelefon ringer flera gånger och väcker herr ”gök” såklart. Upp, arg, sur och allt annat man kan kalla det för och tar hand om en sur och arg Henning. Hans vrål kan i värsta fall säkerligen väcka de döda. Ni skulle bara höra hur illa det kan låta.
Vaken och trött är ingen bra kombination, humöret är ju inte på topp då. Många koppar kaffe blev det. Till slut så kom vi iväg till IKEA, fikade och tog det allmänt lugnt. Hade några telefonsamtal innan vi kom iväg som gjorde mig/oss båda arga och förbittrade över hur vissa människor har gjort, speciellt mot redan utsatta människor. Hur har man mage att kränka fina och goda människor?!
Karl-Axel och jag var och tvättade bilen på en mack i närheten. Gissa om det hade kunnat sluta med sjukhusbesök. Tvättpoletten gick inte att stoppa i så Karl-Axel skall gå in till stationen. Vad händer, jo han slår omkull sig och tar emot med handen och sidan av rumpan, pipan (han har i handen) går sönder (den är dyr att köpa ny). Han får sår i handflatan och handen värker. De är en stor isfläck direkt utanför tvätthallen. De på macken tycker att det är så det är utanför tvätthallar och då svarar jag med att man alltså inte kan tvätta bilen här för då riskerar man alltså att slå ihjäl sig! Det gick bra trots allt och både handen och rumpan blir bra. Karl-Axel ansåg till slut att macken skulle ersätta hans pipa och påpekar detta. Ägaren är inte åter förrän på måndag så då skall han återkomma.
Middag och så (det hatade programmet) Bingolotto som inte kräver ett dugg av hjärncellsverksamhet så där på kvällen utan man kan lugnt sitta och dutta med en penna. Jag vann iaf 100:- men lotterna kostade ju mer så i slutändan gick vi back.
Under söndagen så upptäckte vi att vi blivit lurade av en av personerna som skapade kaos tidigare. Personen i fråga har tutat i Tessan helt motsägelsefulla saker och så har hon baktalat mig inför min käre man och till mig har hon då sagt helt andra saker. Karl-Axel är så arg för att han inte förstod vad hon höll på med och sa ifrån. Man kan tro att hon var ute efter Karl-Axel eller åtminstone att söndra hela familjen. Till Tessan som lider av ätstörningar och mår därefter har personen suttit och tutat i vidrigheter som har gjort Tessan helt förvirrad och inte fått ihop sin tillvaro. Personen som säger sig vara utbildad inom både det ena och det andra är alltså inte en äkta person. Det tragiska är att hon fortsätter att maila Karl-Axel med ämnesrubrik ”privat—Karl-Axel”, det finns bara ett ord för henne— sjuk! Sedan har vi fått veta att hon är betydligt äldre än hon talat om, undrar vad mer som inte stämmer i hela hennes historia. Det skall bli intressant att få veta det men det kommer vi aldrig att få veta.
En trevlig överraskning, vi fick fikabesök tillsammans med hembakat. Det är alltid roligt med sådana besök, allra helst när det är människor man tycker mycket om. Det hembakade var också otroligt gott.
Helgen är till ända och den var skön men aningen för kort. Få se vad veckan har i beredskap

Dagen börjar

”otrooligt” bra, vädret är helt sagolikt — blå himmel och solsken, vad mer kan man önska sig… Jo, ledighet men bara liite. Jag trivs och min man trivs med vårt företag fast slitet kunde vi ibland få vara utan.
Tessan får ett märkligt mobilsvarsmeddelande som hon skakar på huvudet över och jag känner sådan lättnad över vändorna saker har tagit. Det kan låta elakt men det är befriande för mig och jag måste ju tänka på mig själv inte på de som jag anser varit mindre snälla. Jag låter säkert aning självgod när jag sammanfattar alla händelser med att mitt samvete är rent och vi gjorde allt vi kunde för att hjälpa en person och det har vänts emot oss och även grovt missbrukats. Så är livet.
Idag måste vi vara effektiva men det är inte det enklaste. Mycket är det och snart är det helg, har vi tur så slipper vi jobba i helgen. Det har varit en del jobbande under de senaste helgerna och efter allt som varit så behöver vi vila. Den vilan kan tom innefatta det hatade programmet Bingolotto. Det är en skön avkoppling när man kan sitta och bara glo utan att behöva använda hjärncellerna som då kan stå på ”off”, det spelar alltså ingen roll med noll koppling uppe i kontoret.
Vi är till viss del urdåliga på att äta ordentligt, dvs min käre man och jag. Idag har vi trots allt lyckats med bravaden både frukost och sedan också lunch, igen! Det har alltså blivit varje dag denna vecka. Just nu står Mannfred och äter lasagnen som blev kvar, han tycker det är gott för han äter konstant med huvudet nerböjt. De är märkliga dessa små krabater. Hennings står och visslar därnere med Tessan när hon plastar in ett utskick.
Jag skall väl också bidra med produktionen fast huvudet är inte riktigt i form (som det heter på norska — hodepine och ja, jag är norska), det känns som det är förkylning på G eller så är det bara resultatet av mental urladdning fast då brukar man inte bli lätt snuvig, eller?!
Antagligen kommer jag inte att skriva något under lördagen och söndagen om det är så att vi vilar hemma eftersom denna sida är skapad på jobbet (efter arbetstid normalt sett men inte just nu då). Nu överger jag detta för idag. Ni får ha en underbar helg, det skall vi oavsett om vi arbetar eller inte.

En ny dag,

ett nytt ställningstagande, en ny början på resten av livet. Tänk vilka möjligheter vi har egentligen, varje dag är en ny start på det livet har att erbjuda.
Liten paradox där, min dag började inte bra. Jag har haft mardrömmar om sms, jakt osv. Dagen började alltså inte alls bra trots att den hade alla möjligheter att börja bra. Jag har tänkt en del på detta med det kaotiska som skedde och mail och sms. Hur spefulla är människor egentligen. Tessan, som bara är 21, ansåg att människor som inte har vissa saker blir elaka mot andra som har (det har jag vetat länge) och antog eftersom bara vissa människor är mottagliga för andra människors elakheter så drabbas då de. Ja, det är ju roligt att veta att detta skall vara så eftersom jag i min enfald trodde att när man uppnått en viss ålder så borde man veta bättre än så.
Nu borde jag antagligen återgå till arbetet men jag ville rensa huvudet först. Nu är det rensat för stunden iaf, få se vad som mer händer under dagen…
Vi fick ut våra jobb och kunderna blev nöjda, i morgon blir det mer intensivt, som tur är kommer en väns son och skall jobba.
Lunch fick vi i oss idag också, det blev pasta till mig och en dubbel calzone till Karl-Axel, gökarna såg givetvis direkt vad det var som åts. Henning älskar pizza och Mannfred har lärt sig se det som går att äta. Resultatet av det blev att Mannfred satt på Karl-Axels dataskärm och åt och Henning han satt och gnydde på kontorsväggen. Sickna gökar vi har…
Eftermiddagen rullade på som vanligt tills ett samtal kommer från en tjej som har fått nog av skitit beteende. Hon var arg och arg, ja rent ut sagt fly förbannad. Resultatet av det blev iaf positivt för några och mindre positivt för andra men de får väl skylla sig själva för det de gjort är absurt.
Intensiv kväll med andra ord och trots allt så slutade dagen bra för mig åtminstone. Det är skönt när man vet att det finns vänner i vissa lägen.
Sent blev det trots allt och hem kom vi efter 22:00

Visserligen är det alla hjärtans dag

och man skall väl vara full av kärlek till sina medmänniskor men om man redan är det till de som räknas så skall man väl inte helt plötsligt börja ge ömhetsbetygelser till kreti och pleti som man annars inte bryr sig om. Jag tycker att man kan visa omsorg alltid och då kan det vara värt att få en ros, bok, middag eller annat trevligt en dag som denna annars kan det faktiskt vara. Skall inte hjärtesaker vara ärliga och uppriktiga?! Då borde de definitivt vara där annars också…
Dagen börjar bra, jag har rensat blommorna och faktiskt lyckats med bravaden att vattna de också. Karl-Axel är mindre ”virrig” idag och det betyder att hans trötthet är på väg att vända vilket känns otroligt skönt. Jag gillar min man enormt mycket och vill att han skall vara pigg och känna att han har det bra. Som vanligt så sköter Karl-Axel om djuren på mornarna (det är hans sätt att vakna på mornarna), jag bäddar, viker tvätten och hänger den nytvättade tvätten och sedan sätter vi oss tillsammans med en kopp kaffe och bara är en stund. Det är en ganska skön stund tillsammans och viktig för oss.
Tessan har ställt klockan och berättar att hon pratat med en person som varit lite delaktig i mitt kaotiska tillstånd tidigare och den person visste tydligen inte att saker blivit som de blivit. Vad säger man om det? Jag vet inte och för den delen så skiter jag och Karl-Axel i det men Tessans samtal får konsekvenser. De ringer här på jobbet, en upprörd person som inte lyssnar på min rara man men bara pratar på högt och fort om något som sagts eller inte sagts, Karl-Axel försöker prata men det går inte och då säger han som så att jag lägger luren åt sidan så kan jag vänta tills du slutar prata så att du kan höra vad jag säger, då tycker personen att hon lika gärna kan lägga på och det håller min man med om och luren läggs på. Jag förstår inte varför den personen inte pratar med hennes nära och kära vän som jag fått itutat mig tidigare och där jag definitivt skulle avhålla mig från att maila enligt hon som ringde hit nu på morgonen. En sak jag inte förstår där är, varför i h-e ringer hon hit, detta är ett företag. Hon har inget med oss att göra och kommer heller aldrig att ha det, varken nu eller i framtiden. Hon är en av de som jag trodde var min vän men som visade sig att det var hon inte. Vi vill inte ha samtal från henne eller någon som varit delaktig i det som faktiskt skedde. Strunt i det, det bara bekräftar mitt beslut från igår.
Nu sitter vi och äter lunch, Kebabtallrik, och jag bör väl sluta skriva innan maten blir kall. Innan jag slutar vill jag skriva en sak, jag får knappt mail längre och på sätt och vis är det en lättnad, mitt arbete är lättare att sköta då och vi bör kunna komma hem tidigare och det generar i sin tur mer kvalitativ hemvaro.
Dagens produktion gick sådär, vi har tydligen fått likadana bilagor till de båda huvudkonkurrenterna. Märkligt kan det bli.
En annan sak angående samtalet till jobbet i morse där personen inte lyssnade på min man och slutligen la på, nu har den personen börjat skicka sms till min mobil med anklagelser och påståenden att jag inte skall kontakta henne osv. Jag har ju inte kontaktat människan så jag tror det har snurrat runt uppe i hjärnkontoret en aning. Totalt har hon skickat 3 sms med dumheter. Hon tror tydligen att Tessan är både korkad och ignorant samt att Tessan inte kan bilda sig en egen uppfattning om saker och ting. Det är tragiskt när vuxna människor inte tänker efter vad de faktiskt gjort. Karl-Axel säger att hon antagligen är skadad av händelser i hennes liv och inte kan förstå annat än när hon själv är utsatt. Kan det vara så måntro?! Man vet aldrig. Hoppas hon slutar med sitt sms:ande annars blir det nog så illa att hon polisanmäls för trackasserier är inte roliga. Nu tänker Tessan ringa henne så får vi se om personen i fråga slutar att sms:a mig för jag har aldrig bett personen göra det, det jag bett personen göra är att aldrig kontakta mig mer, vilket hon inte alls respekterar. Jag har inte heller kontaktat henne trots det skriver hon inte vill ha kontakt med mig, hm… märkliga äro tankegångarna hos vissa!
Nu tänker vi faktiskt åka hem, aningen sent och det kan man tacka dessa sms för…Skall bli intressant att se vad torsdagen har för överraskningar i beredskap för oss alla. Klockan är 21:30

Äntligen börjar etiketterna

ta slut, vi har bara 35´ kvar och då blir klara idag så redan nu längtar jag till kvällen, att få komma hem tidigare än på evigheter känns underbart. Karl-Axel är trött och aningen slut (med vissa saker som en konsekvens av tröttheten) så han har fått ett nytt smeknamn av mig, ”Senilo” givetvis med glimten i ögat. Han har lyckats förlägga hans bilnycklar och hans ena pipa. Han skyller ju givetvis på Henning men jag hävdar bestämt att det är herrn själv som lyckats.
Tessan är här och jobbar och undan går det (måste faktiskt ge henne en eloge för hon har verkligen slitit), nya killen likaså. Han heter Mika, 20 år och kommer ursprungligen från Polen, har bott här i Sverige i 3 år och pratar jättebra svenska. Det är roligt när man kan ge ungdomar en möjlighet och framförallt en insikt i att arbeta och vi är ganska medvetna om kulturskillnader så det bör gå bra (hoppas vi iaf)
Vi har även idag ätit lunch (min var inte god så den åts bara till hälften). Idag har jag kommit till ett lugn som är bra men knappast för att jag önskat den utveckling som vissa saker ledde till utan mer för att insikten om mig själv vuxit fram. Det är skönt för mig, min gode man och mitt arbete, jag kan åter vara konstruktiv och tänka rationellt utan att tro en massa. Jag har också aktivt valt att dra mig undan för att inte tränga mig på och misstolkas. Det är en rätt så bra sak att göra för då kan de som vill kontakta mig och inte bli kontaktad av mig om de inte vill.
Gökarna då, vad har de lyckats med idag, inget mer anmärkningsvärt än igår, visslat och kuttrat och gett oss en hel del rofyllda stunder av skratt. Mannfred låter som en hel tropisk djungel och Henning, ja hans röstresurser kunde man önskat mycket om faktiskt. En sak som några vet men som kan vara lite rolig iaf, förra veckan tuggade Henning sönder vissa valda delar av knapparna på vår ena telefon. Dvs. siffrorna 3, 6 och 9 så ni som inte får samtal från oss och har dessa siffror i ert nummer vet nu varför. Ingen fara på taket, vi fick givetvis införskaffa en ny telefon eftersom Tessan bara måste kunna ringa. Själva är vi hemma så lite så vi behöver inte ringa några samtal utan bara sova.
En annan sak som jag inte skrivit om är att vi numera har en ny familjemedlem, en sönderfrusen och sårig liten kattfröken. En helt underbar liten krabat som vi inte skall behålla trots att hon till viss del redan adopterat vårt hem med alla dess invånare. Hon är liten, späd och mager. En bekant ringde angående denna kisse och en likadan som suttit utanför deras hem och skrikit i värsta kylan som var förra veckan, givetvis tar vi emot kissfröken annars fryser hon ihjäl. Jag undrar lite då och då vad som hände med den andra kissen som var försvunnen när de kom med lilla fröken här. Hoppas någon vänligt sinnad människa tog hand om den annars frös den kanske ihjäl och det vill jag inte veta. Skulle den dyka upp så kommer bekanten genast med den och då får vi lotsa dessa rara djur till ett annat hem där de tar hand om de små liven på ett bra sätt. Frågan är om Tessan kommer att släppa lilla kattfröken som är hemma hos oss nu. Tessan hävdar att ”Bissy” (Tessan har börjat kalla henne för det) har adopterat henne som ”mamma”!
Hemåt bär det av och klockan blev mer än vi tänkt, vi satt bara och tittade på varandra och var allmänt trötta och klockan blev faktiskt över 21:00.

I dag är det bara jobb

som räknas. Vi har ett antal Harlequinetiketter att färdigställa och dygnet har som sagt bara 24 timmar varav några bör gå åt till sömn. Karl-Axel och jag har jobbat på, Tessan har varit här och assisterat, man blir glad för varje gång. Lunch har vi ätit så det känns relativt bra med det mesta.
Fick ett samtal från Jobbstudion om en ung kille som är duktig och gärna vill arbeta, ja tack (nu är det mycket jobb!) säger man då med alla förbehåll vi alltid har. Vi vill se hur personen i fråga sköter sig och om personen är arbetsvillig. Under årens lopp har vi haft fastanställda och timanställda och det är inte enkelt att vara arbetsgivare idag. Man måste kunna lita på den anställde och framförallt veta att personen i fråga verkligen sköter sitt arbete. Vi har haft tur med en del men mer otur med de flesta. I dag har vi inga fastanställda pga vissa omständigheter som inflödet med jobb, det är ”fläckvis halka” eller ”ketchupsyndromet” och kan alltså bara ha timanställd personal, många behövs det ibland och ingen ibland.
Idag har jag gått omkring och varit arg, väldigt arg och känt mig lurad, bedragen och bortkastad. Jag har upptäckte en sak iaf, mailinglistor är skit. Man kan misstolkas och skitas ner på av sk. vänner för att sedan mobbas. Det som är viktigt är detta, alla har rätten till sina känslor även jag. Ilskan över ställningstaganden har snurrat runt, runt och runt. Det kan kallas konstruktiv ilska men jag tycker trots allt att det är trist. Det kostade väldigt mycket energi förra och förrförra veckan så jag var inte alls delaktig i produktivt arbete. En sak som jag insett är att tolkningar av ord är helt valfritt och kan vändas på av den som har lust och då också användas mot en trots att mottagaren av ordet/n egentligen visste bättre.
Detta gör att jag undrar ”vad är vänskap?” För mig är vänskap vissa grundläggande saker, ärlighet, lojalitet, solidaritet, förståelse, hänsynstagande osv. Dessa saker skall givetvis fungera åt alla håll, inte bara från den ena och visst kan man fundera på vad jag lägger för värden i dessa ord. Värdena är antagligen lika för alla i grunden iaf, tänk så här – hur vill jag att andra skall vara mot mig.
Våra berömda gökar då, vad har de ställt till med idag!? Inte något anmärkningsvärt bara varit rena rama terroristerna som vanligt, dvs. fulla av bus och förstörelse. Vi har lagt ut sopar och skurmoppar vid vissa saker för att Henning skall låta bli så det ser ut som vi städar för jämnan här:-)
Henning måste ha fått fnatt, han friar med Mannfred (tänk om det är en tjej) och beter sig som en struttig vad som helst. Mannfred han har också fått spatt och snor alla guldetiketter han hinner sno från materialet som vi har etiketterat. Det blänker och lockar och han är, ja vad är han…snabb måste man säga iaf. Henning likaså, tejpen försvinner snabbar än man hinner blinka. En vän till mig har 2 småbarn, de ställer till en hel del på otroligt kort tid. Våra rara gökar är att jämföra med dessa barn. Foton på deras förödelse bifogar jag (allt enligt tillstånd från mamman), det ser visserligen ut som det varit rena fylleslaget men jag lovar att det endast är två små barn som åstadkommit detta på väldigt kort tid (under mammans tvättupphängning), här kan du se själv.