Maskanpassning, flåset och träning #blogg 100

Några veckar har gått med CPAP´en och det går åtminstone framåt. Jag upplever inte att jag alls är piggare men det börjar kännas i kroppen att det har blivit bättre.

Däremot ser jag ff ut som en liten michellingubbe och det tar väl några dagar till efter min stora dos med kortison jag fick äta i 5 dagar. Lungorna pep tydligen för mycket enligt astma- och allergiläkaren.

Det blev ett stort litet missöde under 5-dagars kuren också, det blev fel tabletter en av dagarna och jag reagerade kraftigt och likt när jag åt simvastatin som förstörde senare halvan av 2012 fram tom våren 2013. Tack och lov gick det bra, det kunde ha gått betydligt mycket värre för hjärtat rusade och hela kroppen kändes som kokt och värken jag fick då har släppt och det känns riktigt bra i kroppen.

Jo, träningen har vi återupptagit igen och det känns bra. Mina reaktioner på kortisondosen förra veckan (inte felmedicineringen) gjorde att det gick inte att träna, mådde som en trasig maskin och skakade en hel del.

Veckan före det var vi sjuka både KA och jag så ingen träning på över 2 veckor kändes i musklerna. Det är kul att åka iväg dit och köra maskiner och gå i ca 1½ timme. På det igen så snart vi åter är hemma från Göteborg.

#blogg100 inlägg 5 av 100

Till slut så #blogg100

När uteslutandet sätts i system att det går inte, det passar inte, det skall göras annat just då, ja men bara om det blir inom den tidsramen eller så sägs det ja och sedan blir det inget utan att man varken hör av sig eller dyker upp, eller så svaras det inte alls utan man bemöter med tystnad. Ttill slut någonstans så ger man upp och inser att där finns inget mer att vara del i.

Beroende på hur, var och kanske bara att, är det ofta som att förlora någon men skillnaden är att här lever det som sörjs över och den processen är svårare än definitivt dödsfall i många stycken. Innefattar det även fler som kommer i kläm av det hela blir det genast bråddjupt och ogreppbart i många stycken. Förstår inte hur man kan låta andra, oskyldiga betala ett så dyrt och faktiskt oersättligt pris genom att inte tillåtas vara delaktig.

Ofta går man då igenom en sorgeprocess och den har ju sina olika faser, mellan varven gås dessa igenom med vissa bakslag. Under perioden med djup, djup sorg har man fullt upp med att simma uppåt även om det hänger blytyngder i benen och man kommer aldrig upp till ytan men så – är man ändå där och då kommer nästa steg, ilskan. Iskan är befriande, den förlamar inte, den får ingång en om den inte är vänd mot en själv. 

I ilskan kommer tex tankar som ”kommer aldrig att kunna förlåta det som gjorts” och ältandet och alla frågetecken får ge vika och till slut planar även det ut och det skapas ett annat sorts liv som trots allt kan vara gott. 

#blogg100 inlägg 4 av 100

Det osagda som ändå sägs #blogg 100

Det osagda som ändå sägs!

I diskussioner sägs ofta men det har personen inte sagt och det har ju inte sagts. För mig personligen är det sagda sällan hela sanningen, många gånger är det som aldrig sägs mycket tydligare. Det man visar är många gånger viktigare än dom uttalade orden.

För mig är handling som visar på det som i ord  inte är sagt alltså ändå ett sätt att säga. En del aktar sig för att säga vissa saker men det hjälper föga när alla handlingar ändå klart säger det outsagda.

Att säga en sak men med handling på olika plan visa det motsatta är att vara oärlig och ljuga, både för sig själv och andra. Vågar man inte stå för sina egna ord är det bättre att låta bli att påskina något som inte är.

Var sann mot dig själv, både i ord och handling, hyckla inte för en vacker dag slår det tillbaka. Viktigast av allt är ändå att inte spegla dina lögner på någon annan för det slår också tillbaka.

Låter det rörigt så läs igen men sakta, det är ganska logiskt när man tänker efter.

#blogg100 inlägg 2 av 100

Blogg 100 anno 2014 – häng med! #blogg100

Tänker haka på men hur långt jag kommer detta år återstår att se, kom inte särskilt långt förra året. Orden fastnar både då och nu och jag vill så gärna återfå dom men det verkar sitta långt inne men det har ju sina orsaker 🙂

Ett roligt initiativ av Fredrik Wass på Bisonblog. Häng med du också och det handlar inte om att bajsa ur sig så mycket goja som helst utan mer om att skriva något varje dag.

#blogg100 inlägg 1 av 100

Bloggare, särskilt #blogg100 , och övrigt löst folk, har ni sett detta?

Blogg100 – av bloggare för bloggare – Sveriges Kommunikatörer
I 100 dagar har ett stort antal svenska bloggare deltagit i utmaningen Blogg100 – att blogga varje dag 100 dagar i rad. Utmaningen startades redan förra året av Fredrik Wass men tog fart rejält i år m…

Solskenet ute lockade lite #Blogg100

Men det gick sakta. Kom iaf iväg till Kista Galleria i vettig tid. Hade aningen mer energi än igår vilket kändes skönt.

Desiqual hade 50-70 % på allt i butiken och KA gick igång som ett barn i godisaffären. Han köpte iaf en skjorta men gjorde vad han kunde för att hitta något mer. Till slut så gav han upp och var lite besviken.

Vi fortsatte och jag hittade ett par skor och byxor. Saknas bara en ny mig så blir väl det mesta bra.

Letade också något som skrek Sofia men där gick vi bet. 3 vändor i affärer och inget som liksom var hennes bara sådär. Hon får en kamera vi alla skramlat till så i värsta fall blir det en peng också.

Helgen slut och jag med. Ha en bra vecka!

27 av 100 #Blogg100

Tandkräm #Blogg100

Ett hett och kärt tugga-sönder objekt är tandkrämstuberna i badrummet.

image

Kurt och Mannfred var ute och det lät som att båda var i köket. Så fel både KA och jag hade, dom var båda i badrummet och tandkrämstuberna är nu både mindre i format och ganska avgnagda.

Tips för framtiden,  tuber i hårdplast!

29 av 100 #Blogg100