Helgen gav mycket av trivsel, skratt och samvaro

På fredagar slutar jag tidigt så när jag slutade var KA där och plockade upp mig klockan 13:00 för att sedan fortsätta till Uppsala för att hämta upp Fatou och Mabou, jag hade ju ”lurat” Fatou att haka på till Ali Campbell´s UB40 konsert senare på kvällen.

Lite trist var det med vädret och lagom när vi närmade oss Arlanda blev det ganska kolsvart och regnet stod som spön i backen och jag tänkte hur sjutton skall det här bli.

Tack och lov blev det bättre än så här, inte alltid kul att stå utomhus i det som kunde ha varit.

 

 

När vi hämtat upp Fatou och Mabou såg vädret genast bättre ut och det kändes ganska hoppfullt ut. En bit på E4 närmare Stockholm blev det mer eller mindre tvärtstopp i trafiken och KA försökte sig på en variant som faktiskt fungerade så vi kom inte fram till Gröna Lund för sent.

Unge herrn Mabou var så ivrig så han tyckte allting tog en hel evighet men till slut så var vi innanför grindarna och karusellandet kunde börja för hans del. Vi andra var åskådare och gick omkring och njöt, det var ju ett antal timmar kvar innan konserten skulle börja (20:00).

Molnen hopade sig mellan varven och det så aningen mörkt ut ett tag. Vi fick iaf en del oerhört vackra bilder på det mörka växlat med det ljusa och faktiskt också solsken.

 

 

Så var det äntligen dags för Ali Campbell och hans 12-mannaband och jag var väldigt glad att vi alla stod där. Tyvärr blev det bara knaster på dom egna inspelningarna och KA hade ju tagit med sig videokameran fick inte filma för vakterna runt omkring så det sprack rejält vilket var väldigt synd och tråkigt.

Ett tag såg några av oss ut som gula smurfar men det var tur att vi hade lite regnskydd för mellan varven blev det väldigt blött.

 

 

Fick också en riktigt häftigt bild av en regnbåge som sken så vackert och förs när vi kommit hem och kikat på bilderna såg jag att den faktiskt var dubbel tom.

Kvällen blev riktigt lyckad och på slutet kom då deras monsterhit från förr, Red Red Wine och också till Fatou´s glädje, hennes favorit, Kingston Town. Detta klipp innehåller båda. Jag gillar särskilt blåsmusikernas lilla egna del som börjar ca 7:03 av videon.

Efter konserten ville Mabou åka lite till och vi andra var lite frusna så iväg för en våffla och så ett finalåk för Mabou i Kärlekstunneln och sedan in i en, snart varm bil åkte vi mot Kungsängen.

Väldigt roligt var det att dom skulle övernatta hos oss. Alltid roligt att sitta och frukostera och umgås med fler och särskilt när KA och jag firade vår 18-års dag som gifta. Efter frukosten fick vi 2 jättefina kort Fatou och barnen hade ordnat åt oss, kika på bilderna i länken till 18-års dagen så förstår du.

Fatou och Mabou var inbegripna i djup koncentration som synes på bilden.

Mabou började bli lite otålig och ville hem till Uppsala så vid 14 tiden åkte vi mot Uppsala. Vi blev bjudna på en rejäl fika om man säger så och gott var det dessutom.

Tusen, tusen tack för en härlig helg och riktigt mysigt sällskap.

Enda smolket i bägaren är hur sjutton KA och jag kunde glömma kursen vi skulle gå på söndag. Vi skulle få en utbildning på vår nya Nikon D7000 så att vi båda är lite mer än hopplösa amatörer när vi åker till Ghana. KA fick sin gratis men för mig betalade vi iaf 550 sek, surt sa räven 🙁

Det tog tydligen lite tid för mig att få färdigt det här men jag började iaf skriva i söndags 🙂


18 år

Har min älskade make i alla orkaner, stormar och kaos stått vid min sida. Tänk vilken ynnest att ha den mannen stark och med ryggrad stående där för mig.

Idag har vi varit gifta i 18 år och inte har det varit bara solsken under dessa år heller utan vi har haft många ok och många bördor att slåss emot.

Året vi gifte oss såg vi ut så här

Här är kort med alla barnen också 

och så här ser vi ut idag, (från i fredags på Gröna Lund) och kortet är lånat av Fatou 

Vi hade ju nattgäster hemma efter Gröna Lundbesöket och vi fick två jättefina kort som Fatou gjort åt oss och det värmde väldigt mycket, se bilderna nedan. Tusen, tusen tack Fatou och barnen

14 år är ingen lång tid

men det känns ändå som att det varit en del år. Vi har varit med om mycket under dessa år och ff är vi där, tillsammans hand i hand. Vi har burit ut en hel del stormar under åren, inte stormar mellan oss även om det påverkat oss båda. Vi har startat företag och satt det i konkurs och konsekvenserna där lever vi med ff. Det har varit tunga år, ensamhetstyngda och mentalt svåra. Det har funnits mycket som har förgyllt våra år både inom och utom den närmaste familjen. Särskilt viktigt var två Trisslotter som bara liksom så där damp ner i brevlådan för nästan exakt (backa en månad) 5 år sedan. Det samlades in lite förgyllande bidrag som bara liksom trillade ner och vi kunde unna oss något.

Nästa år firar vi 15 år och då har vi iaf hela min inkomst så djävlar min själ att vi tänker sitta hemma och glädjas över KA´s vinst på Triss (han vann 25:- gånger 2).

Våra små sover och det skall vi också strax göra för det är tidiga passet för herrn i huset som nästan precis kommit hem.

Tack för åren KA Jonsson alias bakaxel, kamaxel, knäpprot, Kallemannen och alla andra epitet han fått av mig obs enbart av kärlek. Tänk att du stod ut med mig i början 😉