Det kom ett paket #blogg100

Ett paket kom och både jag och min kollega såg frågande ut.

Vi har inte beställt något som skall komma i dag och undrade om det blivit fel, men icke, det var ett stor påskägg från vår bank.

Påskägg

Det är skoj med sådana saker och en känsla av lugn ramlade över mig. Det handlar inte om påskägget alls utan mer om det där med familj och storhelger och att kanske kunna släppa.

Tänk vad ett litet stort paket kan göra med hjärncellerna. Nu vet jag inte om det håller, gissningsvis inte, men ett stort steg på vägen är det, ett väldigt stort steg.

#blogg100 inlägg 39 av 100

 

Lördagens grill och trivsel

var skoj och så kul att barn, barnbarn och vänner kom. Kul att barnen fick träffa Fatou, Britta och Mabou också.

Vi fick blommor, reseböcker och en teckning i presenter från dom alla. Böckerna underlättar och kommer att berika kvällarna/nätterna, ett fint hus/slott att komma hem till, en bukett blommor tills det är dags och ett presentkort att införskaffa ersättare för alla blomster som kanske dött under tiden.

Tusen tack allihopa!

 

 

Maten var förberedd förutom tzatzikin som Fatou skulle greja men den tog Mabou över och fixade istället, gissar Fatous hade varit väldigt god och Mabous var just supergod.

 

Di små verkade relativt nöjda med tillvaron och hittade tydligen både jordgubbar, smultron och enstaka hallon att äta på altanen (bra det annars har allt ruttnat när vi kommer hem igen)

Vi åt lamm, nöt och kyckling allt grillat och det blev väldigt gott tycker tom jag själv. Till köttet hade vi friterade pommes frites, hummus, wesenlundssås, sallad, bröd och läsk i alla varianter. Till efterätt, dom av oss som orkade åt det, var det jordgubbar med grädde och eller glass, dom flesta åt gubbarna med glass.

Vi visade lite kort från min uppväxt i Liberia och Ghana och kikade hur lilla touren skulle bli. Barnen fick kontaktuppgifter om nu något skulle vara akut och någon behöva ha tag på oss. Någon av tjejerna glömde alla nummer men jag vet inte vilken av dom, har inte frågat.

När alla rymt satte vi oss en liten stund och jag nickade till där jag satt i soffan och kunde för allt i världen inte ta mig upp men till slut fortsatte jag mitt sovande i sängen.

 

Pepparsoppa (liberiansk maträtt) på gång och de…

Pepparsoppa (liberiansk maträtt) på gång och det börjar likna det jag minns i smak, saknas nu bara piripiri substitutet, Sambal Oelek och lite salt. Har inte tillagat detta på ganska många år så lite valhänt var jag, har inge recept utan det går på känsla, särskilt när jag skulle stycka kycklingen, men känslan av hur kom av sig självt.

Skall bli skoj att få besök av +fatou touray och hennes mamma, Britta.

Lite jobbigt tyckte jag ändå att det var med styckningen, tyckte det liknande blöta gökar, särskilt Kurt och Mannfred :(, htpp://gokarna.gokboet.nu

Med stora tuttar och mage

får man vara mamma och får bestämma hävdar kära barnbarn Julia 4 år bestämt.

Så mycket som morfar och jag skrattat åt hennes otroliga inlevelseförmåga är det länge sedan men Julia är bara helt otrolig. Det är alla barn i betraktarens ögon, jag vet.

Alltså för att kunna vara den bestämmande så har hon till sin hjälp för att kunna ha tuttar fått ett par sockor som hon sätter på plats innanför sin tröja och sedan är hon helt klart mamma. Morfar var hennes man och jag, Julia båda föräldrar var hennes barn. Julia tog sin roll på största allvar och gick bara bet när ”barnet” (pappa Tomas) måste gå på toa, han gick inte att bära så dom fick köra låtsasrullstol.

God mat, nya möten och avsked

En rolig fredag eftermiddag där vi var bjudna hem till Britta där Fatou och Mabou också var. KA hade jobbat natt så han fick inte sova många timmar eftersom jag väckte honom strax före 14, han fick sova dryga 3 timmar stackarn men vi såg båda fram emot middagen och mötena så det gick hyfsat bra.

Väl på väg körde vi på bra och så helt plötsligt hade vi kört fel och fick vända tillbaka mot Norrtull för att kunna hamna rätt. Vi kom fram till slut men lite sena var vi och stressigt kändes det eftersom vi också hade en tid att passa sedan på Arlanda där vi skulle vinka av Isatou på hennes resa mot Jamaica (avundsjuk, jag! nejdå men bara liite)

Jätteroligt var det att få träffa Britta, Fatou och Mabou. Maten var också väldigt smarrig, en Gambiansk maträtt där alla äter från samma stora matskål. Fatou, vad var det rätten heter? Domoda heter maträtten. Det var väldigt likt Country Chop i både smak och färg men mycket mildare i smaken.

Här ser man Britta, KA och Mabou, den goda maten och trivseln vid bordet.

 

 

 

Mabou hade bråttomt med efterrätten och gav mig ett litet smakprov och det var något att sukta efter men min bild är lite dålig, Fatou fick säkert till en betydligt bättre men jag laddar upp min ändå. Först är det en blandning av couscous och coccos som man lägger i en skål och sedan häller du på det i skålen som heter? (Fatou hjälp) och innehåller bland annat ananas. Efterrätten heter Chackry

Två nöjda personer fick vi med på bild också och den sötaste tjejen av alla kom aldrig med, en fröken kattunge som såg precis ut som våran Martin, 2 i teckningen (syns inte så bra i ryggläge men ändå och som liten kattunge syns det inte heller så bra) fast mjukare brun.

 

Så fort vi ätit färdigt och jag inte sabbat fler glas (jag lyckades ha sönder 2 stycken 🙁 ) var det snabbt iväg mot Arlanda. Även där fick vi oss lite centrifugkörning och sådant 😉 men vi hade så väldigt gott om tid så det gjorde inget. Framme vid terminal 5 så var det toabesök, växla in pengar och vänta in resenären.

Det var roligt att få vara med på Arlanda och det kändes skönt att det betydde något också.

Nu är fröken på planet mot Miami och förhoppningsvis sover hon gott också. Kanske kan kära mor slappna av några timmar innan sista etappen av resan går av stapeln vid midnatt vår tid.

Uppdaterat 20120101, fröken är framme och nu kan kära mor och mormor slappna av tills det är dags för hemresan 🙂 fick också namnen på rätterna av Fatou, tackar 🙂