Full fart #blogg100 #bloggswe

Kurt och Mannfred har iaf vett att njuta, denna gång av drickbar mangoyoghurt.

Snökaos, hagel, solsken, snökaos och hagel så var dagen genom fönstret på jobbet. Mer än så har jag inte att säga.

Något dog och vi också.

Inlägg 57 av 100 i #blogg100

Tänkvärt #blogg100 #bloggswe

Väggen/väggarna på gaveln där lastbilen slog in i Åhléns huset den ödesdigra fredagen är så fin med alla sina post-it lappar, brev både i och utan plastfickor, teckningar, blommor och minnesljus.

Det kändes både sorgset och eftertänksamt men samtidigt så fint och världomspännande.

Inlägg 51 av 100 i #blogg100

Glädje och sorg #blogg100 #bloggswe

går oftast hand i hand även om man inte märker det på det sättet alla gånger.  Det är också ett väldigt brett begrepp/uttryck. som rör allt som påverkar oss människor.

Det som händer i världen är för mig en stor sorg och jag skäms över hur vi som har väljer att hantera den katastrof många som än gång hade befinner sig i.Likaså där dom som aldrig hade och ff inte fått den möjligheten.

Jag skäms över hur Sverige agerar i krigets- och terrorns konsekvenser, hur vi gör mot dom som behöver mest. Stora tragedier mot mänskligheten görs både inom landet och utanför landet.

Jag sörjer det som för mig var Sverige och allas lika värde.

En sak jag gläds över just i dag är att vi fick till en riktigt bra dag och kom iväg till träningen före 10.00 och en annan glädjefylld sak är bakningen med di barna ->

Inlägg 17 av 100 i #blogg100

When you say nothing at all

Dom orden kan betyda mycket och också vara väldigt dubbelt. För mig är orden sorgliga och samtidigt så fulla av kärlek. Ser jag på KA och vet att ”you say it best when you say nothing at all” och då menar jag hans underbara ansiktsuttryck som faktiskt säger, ”jag älskar dig”.

Förundras många gånger över att hans faktiskt orkat med han ganska hopplösa fru som är väldigt envis men så fylld av kärlek.
Här är videon med orden han sjunger

Till slut så #blogg100

När uteslutandet sätts i system att det går inte, det passar inte, det skall göras annat just då, ja men bara om det blir inom den tidsramen eller så sägs det ja och sedan blir det inget utan att man varken hör av sig eller dyker upp, eller så svaras det inte alls utan man bemöter med tystnad. Ttill slut någonstans så ger man upp och inser att där finns inget mer att vara del i.

Beroende på hur, var och kanske bara att, är det ofta som att förlora någon men skillnaden är att här lever det som sörjs över och den processen är svårare än definitivt dödsfall i många stycken. Innefattar det även fler som kommer i kläm av det hela blir det genast bråddjupt och ogreppbart i många stycken. Förstår inte hur man kan låta andra, oskyldiga betala ett så dyrt och faktiskt oersättligt pris genom att inte tillåtas vara delaktig.

Ofta går man då igenom en sorgeprocess och den har ju sina olika faser, mellan varven gås dessa igenom med vissa bakslag. Under perioden med djup, djup sorg har man fullt upp med att simma uppåt även om det hänger blytyngder i benen och man kommer aldrig upp till ytan men så – är man ändå där och då kommer nästa steg, ilskan. Iskan är befriande, den förlamar inte, den får ingång en om den inte är vänd mot en själv. 

I ilskan kommer tex tankar som ”kommer aldrig att kunna förlåta det som gjorts” och ältandet och alla frågetecken får ge vika och till slut planar även det ut och det skapas ett annat sorts liv som trots allt kan vara gott. 

#blogg100 inlägg 4 av 100

Livet förändras bara sådär

Var rädda om er och varandra, man vet aldrig när det inte längre är som förrut.

#tb #sorg