Sovmorgon är överreklamerat

för det blir aldrig sovmorgon. Kanske in mitt nästa liv om det finns ett sådant. Nej, nu har det inte snurrat för mig men jag är bara less på att inte få sova ut. Förra helgen, lördagen, kunde jag ha sovit länge och då ringer mamma. Enda gången på många och långa månader som den möjligheten överhuvudtaget tillåtits av kroppen/knoppen så spricker det av ett telefonsamtal. Inte mammas fel men jag blev inte mindre glad för det. Är jag eller är jag inte?!
Popcorn i micron
bör bevakas noga och inte förträngas av att den som vill ha dom sitter vid datorn helt omedveten om dom poppande sakerna. Mina popcorn blev alltså väldigt svarta och oätbara, för att inte tala om röken och lukten.
Det var det enda ”goda” jag hade att tugga på när jag nu satt här helt solokvist. Gisses vad jag längtade efter ätbara popcorn och hungrig blev jag som en varg men iddes faktiskt inte tillverka något ätbart överhuvudtaget.
Kvällen gick ändå och helt plötsligt var KA hemma igen. Det är skönt när vi är där båda två även om det kan tänkas fånigt. När han inte är där fattas han mig, så enkelt är det.
Dansen hade gått bra
men färdtjänsten hem blev sen och sedan en dum chaufför så KA var lite upprörd. En viktig regel, särskilt om man skall serva handikappade, bjud på dig själv. Det gjorde inte chauffören och bemötte KA´s brukare med dumhet.
Kanske blir det tidig frukost!
Äggen är redan på kokning och KA är på hugget (tur att någon är det mellan varven).
Nej, vilket bladder. Fast vädret höll jag på att glömma. Enligt termometern ute är det +12 grader, enligt mina ögon är det både blött och grått ute och lite blåst.
Nu till frukosten!