Lite mer pepparsoppa

och det är andra recept på mer Liberianskt vis. Dom finns på ena Liberiasidan under recept. Riset som jag har idag är en sorts ersättning för fufu kan man väl säga eftersom det inte var möjligt att få fram något som liknade fufu när vi flyttade hem. I dag finns det tydligen pulver att köpa på Hötorgshallen. För mig är fufu något som görs av afirkanska mammor och barn som står och stöter en stor mortel med kokta jams (stora, avlånga potatisliknande rötter). Fufu går att likna vid annorlunda potatismos även om det är en sanning med modifikation.
Vi åt soppan som jag minns det från Ghana oftast tillsammans med kocken, stewarten eller vår garden boy i deras boys quarters. Då hade man fufu i ena handen och gjorde en grop med tummen och så slevade man i sig soppan och åt med god aptit och tog en liten tugga av fufun för varje slev. Det skulle aldrig gå att göra här för då var man antagligen ansedd som äcklig. Viktigt var också att rätt hand användes så det inte var torkhanden vid toabesök. (Jag ljuger inte!)
Nej, åter till det som skall göras. Äntligen har KA vaknat och jag kan låta mer. Har läst en stund, rökt, druckit kaffe i omgångar och smakat av soppan och den är god säger jag med en viss stänk av tomatrött runt munnen.
Vädret är grått men chans till sol finns, kallt är det också för det känner jag längs benen från golvet för balkongdörren är öppen på glänt.