(2) Paprika är en krydda

och den passar defintivt INTE ihop med stekta bananer och sirap för där är kryddan kanel som gäller och inte paprika.
Iaf så åt vi middag när vårt efterlängtade besök kom i lördags, Herr Bert med päronen Sassa och Jörgen. Middagen sades vara god men det var lite fattigt med sting i maten. Oavsett vad så tror jag ingen gick därifrån hungrig och det kanske är det viktiga. Pepparsoppa var det men det var absolut inte i närheten av pepprigt och det kan skyllas på fegheten när jag tyckte det var jätte starkt på morgonen och tog av det mesta som var på toppen.
Efter middagen var det efterrätt planerad och KA tyckte jag kunde steka den trots att det är ”hans” efterrätt (jag hade visst klagat på att han gjorde fel för flera år sedan en gång så…) Jag tog fram våra bananer och skar dom i halvor som delades på två och sedan tog jag fram kryddan och öste på riktigt rejält av kanelen och så lade jag in banabitarna i stekpannan och hällde på kanelen. Det såg riktigt smarrigt ut fast det luktade konstig stekpanna och jag slickade av mitt kanel och sirapgrisiga finger och fick lite hicka.
Det var paprika och inte kanel jag hade öst på bananerna så det var bara att garva åt eländet och börja om från början med att diska ur stekpannan (det åkte KA på att göra) och så att säga plocka fram kanelen och gömma paprikaburken. KA fick steka andra omgången av det som egentligen är gott med rätt saker på. Efterrätten blev väldigt god och som lite till tog vi vaniljglass fast det fanns somliga som tog sorbet till och det kan bara inte vara gott. Somliga är väl inte svårt att gissa vem det är antar jag?!
Vi bänkade oss sedan lite slappt i vardagsrummet och stackars besökare som fick glo på kort på Kitty, Maja, Eddie, Gumman, Gubben, Lillemor och Gertrud osv, osv. Hela pälsbollsskaran i ett nafs och nej, store lövjägaren Bernie var givetvis med på ett hörn också. Så blev det lite filmsnuttar på Henke såklart och så lik Sessan han är i sättet, rörelserna men vad sjutton dom är i grunden samma art.
Jag gjorde som jag brukar, pratade, och hoppas besöket vågar komma igen för det var så roligt och det kändes som början på något nytt, en sorts avstamp till framtiden. Jo, för vi möblerade om i vardagsrummet, fick igång en hel del som bara legat och så livsandarna fick sig en superskjuts även om det inte märks just i dag då och så date med trevliga personer som är lite djurmänniskor dom också, dessa saker ihop gjorde sitt och det var på tiden för det var länge sedan.
Sent blev det men det gjorde ingenting alls även om det under söndagen kändes som att pensionären festat precis hela natten och minst varit på världens ravefest med dans. Så öm och mör i kroppen har jag inte varit på många, många år men det var det värt.
(Annat kommer i en annan text)