orkar inget heller känns det som. Något skräp är det som huserar oss men det går väl över med tiden. Kallemannen har feberkännig och är mör i kroppen, jag är bara slut. Vi har inte tid med sådant för det är en del jobb som är och som kommer in. jobben känns bra men orken kunde vara bättre. Vi har ätit lagad mat varje dag så DET är inte problemet. Trådlösa telefonen överlevde kissarnas vattenskål och tur var det för den förra som hamnade däri överlevde inte. Börjar bli dyrt med telefoner också. Henkes mattläggande fortsätter och vårt skäll likaså. Det är precis som med tonåringar i puberteten som helt…