Fläktens brus är det enda som hörs och som mötte oss igår när vi kom hem efter att ha lämnat Mannefredde till Paula. Inte ett jamande ens en gång sa hej är ni hemma igen. Ingen som bråkar med mig i sängen och gör så att jag själv knappt får plats. Tomt är det, väldigt tomt och väldigt konstigt. Jag trodde inte jag skulle kunna sova utan fyrbenta sängkompisar men det gjorde jag trots fläktens ljud hela natten, sämre var det för KA som hört fläkten mer eller mindre hela natten. Vi hann inte packa iordning en endaste pinal för dagen gick i ett med att ordna, ta reda på…