Seven-year-old Assatou has been selling grilled plantains at a busy junction on the outskirts of the Liberian capital, Monrovia, for two years. ”My family can’t afford to send me to school,” she says with a sigh. ”So I learned how to cook plantain instead.”
allAfrica.com: Liberia: http://allafrica.com/stories/200709210779.html
Rättigheter, skyldigheter och självklarheter. I Sverige har alla barn både rättigheten och skyldigheten att gå i skolan. Rätten till utbildning är för oss som bor här så självklar att vi sällan funderar över det vi tar för givet, utbildning är bara en av dessa självklarheter.
Jag är uppvuxen i Liberia och Ghana och har sett livet ur andra perspektiv och borde kanske också uppskatta mer det som för dom flesta av oss är rena rama självklarheter här i Sverige. Med att se livet ur andra perspektiv menar jag absolut inte att jag var en av dessa barn som saker och ting inte är så självklara för, nej jag tillhörde väl det man kallar för dom priviligerade tack vare min uppväxt. Priviligerad i att självklarheter här i väst var just självklarheter även för mig under mina 14 uppväxt år i Afrika.
Priviligerad också iom att jag fick uppleva så mycket under tiden vi gästade Afrika och som jag har med mig idag och förhoppningsvis tills jag lägger näsan i vädret. Vi levde inte med några som helst umbäranden om man inte betänker att vi under militärkuppen i Ghana hade svårt att få tag på toapapper, Coca-Cola osv. Umbäranden så till vida att vi hade allt och lite till och då blir toapapper för en del ett världsproblem. Riktiga umbäranden? NEJ! absolut inte, ett rikt liv, en rik uppväxt (jag menar inte bara gott ställt (mot idag, fattiglapp så det stänker om det :), jag menar allt jag har med mig av erfarenheter, kultur och kunskap, det som format och ff formar mig)
Flickan i artikeln jag länkar till och som detta börjar med är 7 år och säljer plantain (stora bananer – vet inte vad plantain heter på svenska men det är gott att göra jam på och också steka) I 2 år (sedan hon var 5 alltså) har hon sållt stekt/grillad plantain eftersom familjen behöver pengar och dom inte har råd att sätta henne på skolbänken. Sedan hon var 5 år!
Visst, man kan inte alltid jämföra sig med människor som ahr det sämre men om vi alla kunde fundera ett varv eller två över allt vi tar för givet och kanske också lära oss att börja uppskatta det vi nu har som självklart i vår vardag kanske vi skulle bli mer empatiska mot våra medmänniskor.