som aldrig verkar ta slut. Hela veckan har jag varit hemma vilket känns dubbelt upp. Oerhört dåligt samvete som gör att jag stressar trots att jag borde slappna av istället och låta allt vara eftersom jag inte är hemma för ros skull utan för att jag är sjuk. Kristi Himmel helgen försvann i ett febrigt töcken som övergick från feber till att bara kännas som bomull och ställa till det i både bröstkorg och hals. När det värsta där släppte gick det över till att stoppa upp näsan med örovärk i vänster öra. Status är väl att jag inte är i någon som helst form och pallar inte mycket men…