Upp på morgnarna men sent iväg och så hem och sent i säng. Tro om det är latmasken som styr eller bara energin som är lite på efterkälken?! Det är inte så intensivt på jobbet ännu mer än dessa eviga siffror hit och dit och något jobb så det kan ju bero på det.
Sent kom vi hem i dag eftersom vi var ”dumma” nog att åka förbi en vän som har en restaurang här i Kungsängen och då fastnade vi där givetvis. Med gökar och allt. Det är rätt så skoj med den vännen och hans familj för han fanns i Kungsängen under några år tidigare med en pizzeria men sedan var hans kropp slut av pizzabakande så det blev ett café i ökända Rinkeby istället. Nu är han iaf tillbaks i kommunen som restaurangägare, cafét har han kvar. Då när han fanns här med pizzerian så började Karl-Axel lära sig turkiska ord (ja, han och familjen är från Turkiet men är svenskar i både pass och annat). Dessa ord iaf lever vidare och blir fler och fler. Nu har de kommit så långt att ”fula” ord har tillkommit.
En liten rolig grej med Karl-Axel och hans ”nya” språk är att han använder de på de som ser turkiska ut. Inte alltid så lyckat när de man pratar med inte är från Turkiet. På Hötorget i Stockholm finns det många stånd med blandat innehåll och köpmän från olika delar av världen. Han har försökt pruta på turkiska till araber, han har försökt beställa mat från araber på just turkiska. De står bara och stirrar på min gode man och undrar vilken planet han härstammar från. Karl-Axel är lika glad och nöjd ändå för han har ju iaf tränat på språket. Som du märker så är vi som vi är och lika glada ändå. Vi har faktiskt sällan tråkigt även om det ibland kan bli pinsamt. Fast det är som så att detta är vad man får, varken mer eller mindre.
Många gånger så får vi iaf människor att skratta och visst finns det säkert en och annan (i värsta fall flera) som skakar på huvudet åt oss båda men vi bjuder på det och trivs trots allt. Alltid är det någon som går hem med ett leende på läpparna och inte bara för att vi är knäppa utan för att det gav något. Vi får iaf oftare äkta leenden från människor än skakningar på huvuden och så länge det är åt rätt håll så…Fotot som Karl-Axel har som symbol får sitt virrvarr av tankar är passande, jag lovar.
Ur kaoset talade en röst och sa; ”le, ty det kunde vara värre”. Jag log och det blev värre.
Månad: januari 2002
Idag lyckades jag
med bravaden att sova till 10 men det var väl för att jag somnade kring 3, läste en intressant bok. Bra är den väl inte men fastnade gjorde jag iaf.
Läste att det är en IRL träff på g i södrare delar av landet. Vore roligt att våga men vi får se.
I dagens Aftonbladet (pappersvarianten) fanns en vidrig artikel om föräldrar som byt barn med varandra och även att föräldrarna har lånat ut sina barn till både filmtillverkning och affärsmän. Det handlar om både incest, pedofili och antagligen åtminstone ett mord, en försvunnen 6 åring. Tom en präst var inblandad. Jag tappade matlusten och hade svårt att smälta artikelns innehåll. Skulle jag komma nära en sådan person vet jag inte vad jag skulle göra men min hjärna skulle inte ha ett dugg med det hela att göra. Det är vidrigt att man kan utsätta barn för dylika saker och då till råga på allt sina egna barn.
Flitens lampa har befunnit sig här hemma hela dagen faktiskt och vi har lyckats med bravuren att äta både frukost och middag. Hemlagad husmanskost är gott och idag blev det stekt fläsk med löksås och potatis. Lite dåligt samvete fick jag med fläskbitarna och stod och tänkte på Babe och genast kom Julafton åter. Det var Babe på tv, taskig tajming med tanke på julskinkan. En annan borde vara vegetarian men kött är gott så jag är väl en hycklande djurvän. Jag minns när en jag och en tjej hyrde stuga av ett par gulliga bönder. De hade kor och kalvar i sin ladugård och hemma hos de kunde jag inte äta en enda köttbit. De där kalvarna sög ju på mina fingrar och så fina de var. Ett konstaterande är att bondmora hade jag aldrig kunnat bli så tur är väl att Karl-Axel inte är bonde.
Gårdagens anteckning kommer idag pga min dator. Det enda jag hann skicka upp var gökarnas. Nu nanar jag så jag hoppas att även ni andra får sova gott.
Datorn strular,
bredband strular, dygnet har för få timmar och helgen tar alltid slut för fort. Bredband strular verkligen för deras mailserver måste ha fått hicka. Ingen av våra bredbandsmail fungerar så har du skickat ett viktigt mail dit så skicka det till en gökboadress istället eller jobbet så får vi de i morgonbitti.
Jag måste bara börja bli åt pensionärshållet för sovmorgon vad är det? Det har inte blivit så illa ännu men man måste inte vakna kring 8 varenda helgdag, man borde kunna sova till 10 åtminstone någon gång. Det stör mig faktiskt massor och lär väl fortsätta göra det ett tag till.
Inget ovanligt har inträffat förutom at Kallemannen blev av med sin tandborste fast det är ju vanligt :-). Henning var snabb nog denna gång så nu är det dags att börja låsa in de igen *suck*, man får väl det man förtjänar.
Damtrasan väntar på mig fast jag gör vad jag kan för att låta bli men dammråttorna har byggt så fina bon att det inte är trivsamt längre. Ha en bra helg och var rädda om er.
Lev livet och ta vara på möjligheterna för någon gång skall saker gå din väg.
Idag skall vi iväg till
ett medlemsmöte får fågelmänniskor. Det skall bli skoj. Vi träffar sällan andra så alla sådana möten blir jätteroliga (för det mesta) och prata goja är inga som helst problem för en annan. Gökarna måste ”sova” middag för de skall få följa med och de behöver sin sömn. Får se hur vi skall lyckas med den vilan, tänkte ställa in de i omklädningsrummet med lampan släckt. Dagen blir nog väldigt sen för mötet börjar 19:45 inne i stan.
Möte blev det men inte blev det särskilt mycket vila för herrarna gök. De tjoade och visslade men nickade säkert till mellan varven. Trötta var de iaf. Mat hann vi inte äta heller på hela dagen. Det blev en McDonalds på vägen in till stan. Henning älskar pommes frites och han åt flera. Det var roligt med alla olika gojor och olika färger. Visst blir det mycket gojprat men faktiskt också en hel del vettiga saker också. Henning började bli trött och less så vi for hemåt kring 21 tiden och det är inte helt fel att komma hem före 22.
På JOWES var det flit som vanligt 🙂 (ibland är det inte alls det) och tom herr Jonsson var riktigt nöjd med sin dag. Det känns rätt bra faktiskt att han börjar känna mer och mer glädje över de små tingen. Ta i går morse tex, då satte han på sig sin solhatt och tyckte han kunde gå så ute. Solhatt mitt i vintern, han är bara för söt. Fast han har en underbar mössa från Gränna som han älskar och det gör ju tyvärr också Mannfred som gärna biter i ena kantbandet så därför höll den gode mannen på och stajlade med mössor.
Min dator håller på att strular en aning så skriva går men inte alltid att skicka upp mina tankar. Nu har jag uppdaterat till IE6.0 så kernel32.dll bör inte sabotera mera. Det är inte bra med IE6 för en hel del sajter har inte uppdaterat sina script och det fungerar då inte alltid med navigeringen där *suck* så vi får se. Hittills har inget kraschat men man vet aldrig.
Ta en dag i taget men glöm inte bort framtiden som bara väntar på dig!
Januari är en ganska
kort månad med tanke på helgerna, den är också intensiv och det märks ganska mycket på media om man tittar till det som ligger utanför den direkta närheten. Det jag tänker på är Mona Sahlin som nu har gjort sig skyldig till oförlåtliga ting som är så hemskt att det är värre än mord mm. Stora feta rubriker, ren häxjakt osv. Kan inte annat än bli f-d. Visst är betalningsanmäkningar hemskt, oskattad bil och körförbud är hemskt. Böter och att stämplas i offentliga register borde räcka. Näe, genast krävs hon på sin avgång, genast är hon helt värdelös. Jag har svårt att förstå detta fenomen. Visst behöver hon en som sköter hennes ekonomi men som politiker har hon väl inte misskött sig oavsett om man är röd eller blå. (Jag får inte rösta för en annan är ju norska). Media jagar och media dömmer och skjuter i sank. Det finns angelägnare saker att jaga och att ifrågasätta men…
Kanske ointressanta iaktagelser men det stör mig att det är så här det går till. Varför finns det ingen rim och reson i det som sker. Ta han som brände ner bocken, 100,000:- i skadestånd och 1 månad i fängelse. De som misshandlar och nästan mördar sina sambor, fruar eller flickvänner kan hamna på sketna 3 månader i fängelse och allt från 10,000:- i böter om personen överhuvudtaget blir dömd. Absurditeter men det är väl så livet är – absurt alltså.
Bokslutet kommer närmare men det går sakta, allt måste bli rätt och oförklarliga ting bli förklarade för att jag skall begripa vad jag håller på med. Ett resultat är redan ganska klart och det är omsättningen, den var låg fast det visste vi men iaf. Skulle vi bli sjuka under året som kommer så blir det väldigt lite i sjukpenning. Vinsten styr nämligen vår inkomst och då spelar aldrig antal arbetade timmar någon som helst roll. Så är livet som företagare med handelsbolag.
Tiden rusar sin väg
och det känns som att man får hålla i klockan så den inte är så snabb. I praktiken fungerar inte det men väl i tanken fast det hjälper ju inte när det är i verkligheten jag behöver det. Bokslutet är knappt påbörjat (samma visa varje år vid denna tid) och det är många lösa ändor som måste sammanstråla i en enighet som heter + och – = samma summa. Att hitta felande 3 öre är ett rent h-e men att hitta 10,000:- är inga större problem rent generellt.
Debet och kredit, resultat och balans, periodiseringar och alla avskrivningar, nya regler osv – det är en djungel men den gillar jag. Visst kan ekonomi vara tråkigt men att begripa de där grekiska är faktisk ganska skoj trots allt. Det finns ju dryga 2 månader kvar innan deklarationerna skall vara klara (det är inte de förenklade varianterna) men konstigt nog brukar de 2 månaderna vara märkligt korta, varje år! All redovisning är mitt ansvar och ävenså alla kontakter med skattemyndigheten. På sätt och vis är det bra för vi har alltid full kontroll på hur läget är och vartåt det lutar även om lutningen inte är åt det hållet vi vill 🙂
Skall man ha pengar så skall man inte bli företagare, speciellt inte om alla inkomster blir till 100% redovisade men så är det och så vill vi ha det och visst syns det i plånboken, den dammar och ekar oftare än annat. Fritt valt och en sorts livsstil fast det vet man förrän en del år gått.
Händer det något på Tessan fronten? Ja, ett tillfälligt bostadsalternativ har getts men om det finns platser ännu och vad det innebär vet ingen ännu. Det går iaf framåt och det är väl ändå det viktigaste. Livet är inte lätt när man som förälder får titta på och då spelar det ingen roll att barnen är s.k vuxna åldersmässigt. Snart fyller fröken 22, hu! Åren går och en annan blir ju inte yngre precis men, men åren ger ju faktiskt en viss erfarenhet fast man gärna hade varit utan en hel del av dessa.
Livet är lite som en påse, lika innehållsrik som det du fyller den med! (ändrat för att passa det jag ville säga)