och nu väntar vi på det andra. Det första var frökens möte som blev fel i tid på ca 2 timmar. Det blev också helt oplanerat för vi hade jobb att sköta men nöden har ingen lag utan det blev att stänga firman och assistera. En ny tid om 1 hel månad istället och inget annat än ingenting, precis som vanligt alltså och i mellantiden fortsätter det svåra för henne men, men. Sitter nu här och gruvar mig för lite senare idag, Biffens sista resa. Hur fröken skall klara det här övergår mitt förstånd lite och dom senaste dagarna har det inte varit bra, kommunikationen fungerar så det är ingen fara där men…
Vi har sagt adjö så här en gång tidigare, när Kitty fick cancertumörer som växte fort, opererades bort, växte ännu snabbar och opererades än en gång men sedan var det bra. Så länge Kitty var glad, trivdes med sig själv och hade en fin och välvårdad päls så såg vi hur hon orkade. Hon fick iaf 8 månader extra eftersom vi opererade henne och vi fick en chans att ställa in oss på att säga adjö. Det var tufft men hon var ”min” Kitty ända tills på slutet faktiskt och det tröstade mig att hon fick ett otroligt bra liv även om hon var mer än vingklippt när vi fann henne. Jag började för 100 år sedan med deras kattsida men sedan bidde det inget mer av det hela. Det som är finns här. Någon gång kanske det blir klart men lusten är inte där längre, det märks väl här där ingenting nytt händer.
Inget roligt alls
fast kanske kan denna höja en mungipa eller två. Det finns fler sådana godsaker fast en gillade jag inte alls. Här kan du hitta en till från Britt-Erik men skyll inte på mig. Länken finns lite längre ner på sidan.
En gök bortskänkes per omgående
innan han får enkel biljett till Hong Kong eller annat nu! nu börjar herrn arbeta som snickare också men arbetet blir inte bra och inte heller ges det någon garanti på utfört arbete. Dörrkarmarna börjar se ut som hej-kom-och-hjälp-mig plus att han tog en fin bild på sonen som liten pojke. En stor tavelbild. Nej nu gör vi oss klara för att dra iväg. Till en annan dag!