verkar vara bästa kompisar. Lika gråa och trista och lika varierande. Så här dyster, uppgiven, less, arg och allt annat negativt har jag väl aldrig känt mig vad jag kommer ihåg iaf. Konstaterade också att det nu gått dryga 6 månader sedan konkursen verkställdes och ingenting har det liksom blivit av det ännu. Vi vet ingenting om hur framtiden kan bli, får vi bo kvar eller inte? Trots gardering så kan vi inte känna oss visa om att vi får bo kvar så länge inte allt är klart. Den totala tiden av kaos har nu alltså varat i dryga 7, nästan 8 månader. är kommer det att vända till annat…