-
Mörare än mörast
är jag och det är väl så. Inte för ovanan att jobba för jag har ändå jobbat åt LDA ideellt 1-2 dagar per vecka sedan i somras och fram till nu. Det är nog långa dagar och resor och rörigt. Det tar tid att riktigt komma in i något jag egentligen inte kan. Det är många projekt, många skolor, många bilder och dessa skall helst passa ihop och lösryckta namn, platser och projekt ger ingen bra bild utan då blir det pussel. Sedan är det nog det att påbörja en sak, avbryta, hoppa till en annan, gå tillbaka till det jag höll på med och så vidare i den ordningen…
-
För lite sömn
är inte bra och jag är dyngtrött. KA såg ut som jag kände mig så jag antar att han känner sig ännu döare än vad jag gör. Får väl skylla mig själv för jag borde ha hoppat i säng lite tidigare. Dimmigt värre är det här, ävenså i knoppen kanske. Nej, så illa är det inte men segt som sjutton. Jag har druckit ett par koppar kaffe och skall snabbt slänga i mig en till och sedan hoppa i byxorna, göra Mannfred klar för buren, bädda och sedan rusa till bussen. Har jag ätit? Nej, men jag tar med mig en banan och kanske en Risifrutti. Jag har skrivit två…
-
(1) Cheeta och Herman
Nu har det gått en tid sedan jag fick veta hur det gick för Cheeta, (mer om Cheeta finns här att läsa) hur det faktiskt per idag fortfarande går för Herman och jag känner bara en otrolig glädje. När jag först fick kontakt och även besked om hur landet faktiskt låg till gjorde det ondare än jag någonsin kunnat föreställa mig. Mailet med infot kom på en fredag morgon och hela den helgen var jag i ett mentalt kaotiskt och emotionellt instabilt läge. Tårarna flödade och tankarna for, runt, drömmande, längtande och allt annat omtumlande. Sedan så liksom förlikade jag mig känslomässigt med allt och kunde sedan känna eufori över…
-
Uncle Eddies mail
(mail från Uncle Eddie skickat den 23 april 2004 04:41 ) Well Carina you can see I still remember the Swedesh greeting. Thank you very much for the four pictures, the reason I seen then was that my son Roger, in his travels came through Tampa yesterday and stayed with me for a few hours. From his instructions I may be able to download pictures myself, if I havent forgetten how to do that. Now the picture with your mother holding the two chinps, Herman on the left and Gita on the right Is just great. Now the little girl on the left is no other than my daughter Sandy.…
-
12 maj 1994, vad hände då?
Frågade min käre make mig häromdagen samtidigt som han började asgarva när han vände på vasen vi fick i bröllopspresent. Stort skratt bröt ut för han är bara … *asg* för undebar den där knäpproten jag faktiskt är gift med. Ja vår bröllopsdag är den 12:e maj och vi gifte oss 1994 fattigare än kyrkråttor och bröllopet var underbart. KA höll på att rensa ur och packa upp en nerpackad kartong som stått sedan livet tog en annan vändning förra året. Denna vas är handmålad av mamma och på ena sidan stod det datum och på andra stod texten om vår bröllopsdag. Inte lätt att vara KA alla gånger och…
-
Barns rätt eller vår rätt?
—– flyttat från föregående tankar —– Till sist just nu iaf så undrar jag väldigt över hur vi s.k. vuxna och tillika i det här fallet föräldrar är funtade. Jag skriver kanske mer om det vid annant tillfälle men jag kände att avsaknade på ansvar från s.k. vuxna och borde även ingå en del förnuft i vuxenheten fast jag vet att den saknas hos många. Detta fall är ett sådant där barnet får betala ett pris som är så absurt bara för att vårdnad och vårdnastvist används som argument i vem som har rätten till barnet. Det händer antagligen oftare än vi tror och det gäller nog både män och…
