-
Liberia, ett första möte
som förevigt präglar mig och fortsätter att göra det. Vi landade en dag i mars 1963. Jag var då ca 6 månader gammal och visste ingenting om världen utanför. Min mamma var väldigt osäker och undrade hur detta skulle gå, 19 år och inte ens kunnig i engelska. Ja, hur det gick vet vi idag. Vi stannade kvar i Liberia till 1969 och fortsatte sedan till Ghana där vi blev till 1976.
Du kanske vill kika på
Ghana, ett land där vita män kan bli hövdingar
”Don´t cry”, memories and feelings
Rullistan som är
-
Ghana, ett land där vita män kan bli hövdingar
”..dödskallar, puder, benknotor och en massa mumbo jumbo var det första vi möttes av när vi kom in till häxans hus. Häxan satt där omgiven av hennes lärjungar. Det var otäckt och vi barn var rädda, så rädda… ”Från Sverige till Afrika När jag var 1/2 år gammal flyttade min familj från Sverige (Kiruna) till Liberia. Under mina ca 14 år i Afrika hann jag vara med om mycket, bland annat cermonin då min pappa blev äreshövding och det är den händelsen jag ska berätta om nu. Äreshövding och Queenmother Mina föräldrar var väldigt enkla i sitt sätt mot andra och pappa var en otrolig diplomat och väldigt finkänslig utanför…
-
Att vända på dygnet är lätt
och det har vi väl gjort så till vida att nätterna är långa och morgnarna inte ens finns förutom idag då. Skall en vända till TT och assistera. KA skall med för han skall installera våran gamla växel där. Får se om jag klarar av ”tanten” på plats. En märklig sak som är att i går ”morse” när jag vaknade kändes det som att jag blivit rejält slagen på revbenen på höger sida och på delar av ryggen. Där finns inte ett enda märke och jag har precis lika ont i dag plus att det också sitter på andra sidan ryggen. Fortfarande inga märken men känslan… Lite har jag bestämt…
-
(del 2) Nu var dagen slut
bara sådär och fort smet den sin kos. Dagen var rätt så intensiv och effektiv. Städat, jobbat (KA), matlagat, barnbesök med blomsterkvast till KA och så kaffe och nu en liten skön stund framför datorn. Egentligen vill jag göra massor av saker och har också börjat på en ”riktig” afrikasida men den tar tid. Jag använde MT till den också men måste trixa och fixa en hel del för att få fram det jag vill få fram. Kanske blir det klart någon gång där med. En lugn stund framför tv´n så att jag får ihop lite cigg och gärna en kopp kaffe. Kanske blir jag kliad på ryggen också om…
-
Så var det ett stort grattis
till alla pappor. En liten brasklapp där, det är inte det biologiska som gör en pappa en pappa utan vad man gör utav ”pappaskapet”. Min egen får också en tanke. Lite fixerier måste grejas så jag skall inte sitta framför datorn just nu iaf;)
-
Hösten och jag
verkar vara bästa kompisar. Lika gråa och trista och lika varierande. Så här dyster, uppgiven, less, arg och allt annat negativt har jag väl aldrig känt mig vad jag kommer ihåg iaf. Konstaterade också att det nu gått dryga 6 månader sedan konkursen verkställdes och ingenting har det liksom blivit av det ännu. Vi vet ingenting om hur framtiden kan bli, får vi bo kvar eller inte? Trots gardering så kan vi inte känna oss visa om att vi får bo kvar så länge inte allt är klart. Den totala tiden av kaos har nu alltså varat i dryga 7, nästan 8 månader. är kommer det att vända till annat…
