Så har två kaotiska, svåra och röriga år snart tagit slut. Vägen går framåt nästa fas i livet. Det svåra och det röriga är inte avslutat men mycket har kristalliserats och blivit tydligt.
Vi, KA, jag och självklart också Kurt och Mannfred, vill tacka för allt stöd både med och utan samtal, meddelanden, spontana besöka både med och utan utefika, blommor, presenter, hemlagad mat vi fått, julkorg laddat med kärlek, godsaker och klappar, praktisk hjälp och erbjudande om densamma, hjälpen med att tömma altan och annat. Stödet vi känt från er har varit stort och vi är så tacksamma. Vi vill också rikta ett särskilt tack till barnen som satt kompassen för vägen framåt.
2020 och 2021 har lärt oss mycket om både vänskap och tro på vänskap. Lärt oss att vuxna, i brist på något, kallar andra för smuts. Mycket av det jag personligen alltid slagits för och stått upp för smutsades ner av samma personer jag trodde annat om. Väntan på att någon skulle ”avsätta” tid för att komma men aldrig kom, att det som var 2020 absolut inte är sedan, att höra av sig oftast bara när det behövdes hjälp med något. Som sagt lärorikt.
Stor sorg när min älskade, hopplösa och genuint snälla lillebror dog av akut hjärtinfarkt och det på min födelsedag 11/10 2020. Tack och lov att det inte blev på mammas födelsedag som är 2 dagar senare. Jag saknar den där knäppa och direkta lillebrorsan med alla hans fel och brister. Jag har alltid varit stolt storasyster och mån om alla.
Just egenskapen att måna om alla och att alla skall med är mitt jag och det har jag lärt mig mycket av under 2020 och 2021 både på gott och på ont.
KA´s cancer där symptomen började redan på hans födelsedag 14/3 2020 har tagit mycket av 2020 med uteblivna fysiska läkarbesök och frasen att allt ser bra ut. Bevisligen var proverna som visade på lågt blodvärde varje gång en viktig nyckel om att något var åt fanders. Pandemin ställde till det men till slut gick jag i taket och krävde en fysisk undersökning och att dom fick göra något nu. Så april 2021, drygt ett år senare började det hända saker. Röntgen och chockartade svar (vi satt i dödstankar och ångest som var enorm en dryg vecka) snabb remiss till lungonkologen där biopsier gjordes (Ebus och mediastinoskopi) men som gav otillräckliga svar.
Tack och lov fick KA möjlighet till kortisonbehandling under sommaren som gav honom lite kraft att köra sin älskade hoj. Till slut gjordes en annan biopsi (V.A.T.S extirpation) där hela ena stora tumören i bröstet togs ut via revbenen den 18/9. Svar den 27/9 och där bekräftades Hodgkins Lymfom stadie 3B och lättnade att äntligen få hjälp var enorm men samtidigt blev vi chockade. Målet med behandlingen är att KA skall bli bra även om det är en högmalign sort. På den resan befinner vi oss just nu och KA mår ganska dåligt av cytostatikan, är väldigt svag, minnespåverkad, finmotoriken har han tappat, behöver glädje, hejarop, småbarnsleenden, lugn och ro och harmoni.
Enligt KA´s behandlingsplan är sista behandlingsdagen på hans födelsedag 14/3 2022 med dos 6b. Vi siktar framåt och hoppas på bra placering på målgången. Vi hoppas han kommer att ha både balans och styrka så att det går att köra hoj i sommar oavsett om det bara blir till återvinningen eller kanske tom till Sigtuna.
Vi har haft en rofylld jul och givetvis känt en stor saknad över di små men var sak har sin tid. God mat åt vi, hämtad hela vägen från Almåsa Havshotell, väl värt både resan och pengen, vi var mätta i flera dagar. Baka och tillaga själva satsar vi på till nästa år.
Vi känner stor tillförsikt och ser framåt emot att möta 2022, satsa vägen framåt med full fokus och kanske, kanske blir det mc-kort för mig men allt beror på fast vi satsar högt och håller alla tummar och tår.
Livet är här och nu, var rädd om det du har och vårda det ömt.
Gott slut på 2021 (lärdomarnas år) och välkommen 2022